Program

Program.

Samfundets årsmöte 2018

Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.

Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.

Verksamhetsberättelse 2017

Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.

Styrelse

Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.

Redaktionsutskott och vetenskapligt råd

I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.

Revisorer och valberedning

Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.

Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.

Medlemmar och prenumeranter

Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.

Årsmöte och övriga sammankomster

Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.

Externa aktiviteter och marknadsföring

Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.

PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.

Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.

Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.

Personhistorisk Tidskrift

Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.

Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.

Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.

Ekonomi

Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.

Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.

 

 

Litterär matiné 5 mars 2017

Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken

Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema

• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.

Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00

Inbjudan till programkväll

Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken

Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga

Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.

Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se

 

Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.

Kallelse till årsmöte 2016

Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.

Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.

Anmälan till supé

Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se

 

Verksamhetsberättelse 2015

Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.

Styrelse

Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.

Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.

Revisorer

Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.

Valberedning

Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.

Redaktionsutskott och vetenskapligt råd

Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.

Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.

Medlemmar

Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.

Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.

Årsmötet

Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.

Övriga medlemsaktiviteter

Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.

Medverkan i externa aktiviteter

Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.

Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.

Information och marknadsföring

Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.

I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.

Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.

Personhistorisk Tidskrift

Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.

Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).

Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.

Ekonomi
Utgångspunkter

Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.

Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.

Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.

Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.

Särskild kommentar till resultatet 2015

Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.

Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.

Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.

På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.

Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.

Framtidsfrågor

Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).

Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.

Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.

Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.

För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.

De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.

Loading

Facebook

Get the Facebook Likebox Slider Pro for WordPress