Program

Program.

Kallelse till årsmöte 2017

Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 30 maj 2017 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.

Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr My Hellsing föredrag under rubriken ”Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner”. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.

Anmälan till supé

Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 23 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se

Verksamhetsberättelse 2016

Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2016.

Styrelse

Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör t.o.m. PHT 2016:2), docent Hanna Enefalk (fr.o.m. årsmötet, utsedd redaktör fr.o.m. PHT 2017:1), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson (t.o.m. årsmötet), fil. dr Ann Hörsell (t.o.m. årsmötet), fil. dr Esbjörn Larsson, enhetschef Johannes Rudberg och fil.dr My Hellsing (fr.o.m. årsmötet).

Under 2016 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 3 februari, 14 april, 8 juni, 5 september, 27 oktober och 8 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.

Revisorer

Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.

Valberedning

Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.

Redaktionsutskott och vetenskapligt råd

Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören samt ordförande och vice ordförande.

Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon i Riksarkivet, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören.

Medlemmar

Antalet medlemmar vid utgången av 2016 var 233 jämfört med 217 2015. Antalet prenumeranter var vid samma tidpunkt 101, varav 76 i Sverige och 25 i utlandet. Motsvarande siffra 2015 var 107.

En liten ökning av antalet medlemmar har glädjande nog fortsatt även 2016, dock förenad med någon minskning av antalet prenumeranter. Till viss del hänger detta samman med aktiv rekrytering vid externa aktiviteter (jfr nedan), men i huvudsak saknas resurser för sådan närvaro på andra orter. Som sagts tidigare år är antalet medlemmar och prenumeranter betydelsefullt inte bara för ekonomin utan väl så mycket för trovärdigheten utåt. Helt grundläggande är att PHT även fortsatt upplevs som angelägen och relevant som ett centralt forum för personhistoria på vetenskaplig grund.

Årsmötet

Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 25 maj i Stockholms stadsarkiv. Efter mötesförhandlingarna höll biskop em. Jonas Jonson ett föredrag under rubriken En sprudlande fontän – hur kan man fånga Nathan Söderblom? Det mycket uppskattade anförandet, som grundade sig på hans nyutkomna bok om Nathan Söderblom, följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en enkel eftersits med förtäring.

Övriga medlemsaktiviteter

Tisdagen den 29 november arrangerades höstens medlemssammankomst i Riksarkivets nyrenoverade lokaler. Föreläsare var docent Karin Milles under rubriken ”Agneta Horn – ett liv i trettioåriga krigets skugga”. Utgångspunkten var hennes nyutkomna bok med samma namn. Agneta Horn, barnbarn till Axel Oxenstierna och dotter till fältmarskalken Gustav Horn, har genom sin dagbok gett oss ett ovanligt och högst personligt dokument från trettioåriga krigets tid både hemma och i Tyskland. Föredraget gav anledning till en lång frågestund, som följdes av lättare förtäring i lokalerna.

Medverkan i externa aktiviteter

Ordföranden och sekreteraren (i egenskap av styrelseledamot i DSH) medverkade vid De Svenska Historiedagarna, 2016 förlagda till Karlskrona 30 september-2 oktober. Som vanligt är  historielärare och förlagsfolk tydliga målgrupper men naturligtvis också en historieintresserad allmänhet. Samfundet är sedan länge medlem i denna organisation.

Information om samfundet fanns också utlagd vid årets Bok & Bibliotek i Göteborg samt vid några släktforskartillfällen, bl.a. släktforskardagarna i Umeå i augusti. Vidare beslöts i december om deltagande med ett föredragsprogram vid DELS´ litterära matinéer under våren 2017, en medverkan som också var aktuell för fyra år sedan. Ett tungt skäl för deltagande är givetvis att öka synligheten – i den meningen också en form av marknadsföring (jfr nedan).

Genomgående har under de senaste åren funnits ett mässerbjudande för nya medlemmar om två medlemsår, innevarande och nästkommande, för en årsavgift. Det finns goda skäl att gå vidare med denna modell vid lämpliga tillfällen.

Information och marknadsföring

Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll kan följas genom i första hand hemsidan (www.personhistoriskasamfundet.org). Det har också gått att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen eller motsvarande där samfundet varit representerat eller i varje fall synligt (jfr ovan). Under året togs Facebook i bruk för aktualiteter om verksamheten. Ny leverantör av dessa tekniska tjänster antogs under våren 2016.

Både under 2015 och 2016 skedde bl.a. viss annonsering i Populär Historia, Släkthistoriskt Forum och Parnass, dock med blygsamt resultat. Även någon form av samarbete med Historielärarnas förenings årsbok har varit på tal men tills vidare inte kunnat realiseras. Beslut om eventuell uppdatering och nytryck av informationsfoldern, där en liten upplaga fortfarande återstår, har ännu inte fattats.

Även den avsevärda förnyelse av hemsidan som skett samt den digitala tillgängligheten av äldre utgivning m.m. (jfr nedan) har finansierats med de särskilda utvecklingsmedel från Torsten Söderbergs stiftelse som engångsvis stått till samfundets förfogande. Givetvis kan även detta ses som marknadsföring i vid bemärkelse och hade absolut inte kunnat ske utan det nämnda bidraget.

I vilken omfattning aktiva satsningar av en karaktär som går utöver hemsidan och tidskriften som sådan kan fortsätta efter avslutandet av stiftelsens särskilda finansiering är av ekonomiska skäl svårbedömt. Åtminstone gäller detta i den mån det åtgår kostnader för personlig närvaro på annan ort, annonsering, monterhyra eller annat. Under alla förhållanden måste styrelsen fortlöpande värdera alla åtgärder utifrån både kostnader och avlästa effekter.

Att hålla uppe och givetvis gärna öka antalet medlemmar och prenumeranter har redan tidigare framhållits som en viktig faktor för trovärdigheten och har, med rimliga anspråk, lyckats någorlunda. I förlängningen har detta självklart också betydelse för intresset att publicera sig i tidskriften såväl som förutsättningarna att få bidrag till utgivningen. Ur ett renodlat ekonomiskt perspektiv täcker emellertid dessa intäkter i dagsläget endast en begränsad del av samfundets löpande kostnader (jfr nedan).

Personhistorisk Tidskrift

Redaktör för PHT har sedan 2012 varit fil. dr Jenny Björkman, som emellertid nu önskat frånträda uppdraget. Hon har under dessa år gjort en engagerad och effektiv insats för tidskriften under en ekonomiskt besvärlig tid. Till hennes efterträdare som redaktör utsåg styrelsen i juni docent Hanna Enefalk, som vid årsmötet invaldes i styrelsen. Redaktörens arbete kräver lång framförhållning, och övergången arrangerades därför till sist så att Jenny Björkman slutförde hela årgången 2016, medan Hanna Enefalk svarar för nummer 2017:1 och framåt.

Utgivningen under 2016 kunde ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare anlitades tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic, som båda hittills gjort ett utmärkt arbete i enlighet med senast antagna offert från 2015. För att få största möjliga klarhet om kostnadsbilden finns ett principbeslut av styrelsen att med vissa intervall göra en ny upphandling av dessa tjänster med även alternativa leverantörer inbjudna. Med hänsyn till den pågående övergången mellan två redaktörer beslöt emellertid styrelsen att avvakta med denna process fram till en ur redaktionell synpunkt lämpligare tidpunkt.

Sedan sommaren 2016 är tidskriften 1879-2014 tillgänglig i sin helhet på nätet i form av 28 000 sidor fördelade på 252 pdf-filer. Digitaliseringsarbetet utfördes under våren av företaget DEVO i Uppsala i samarbete med Stockholms stadsarkiv och inom ramen för det av Torsten Söderbergs stiftelse stödda utvecklingsprojektet. Dock fanns inte resurser att komplettera med ett övergripande söksystem, som hade varit den ursprungliga ambitionen, och personsökning får alltså ske med ledning av hittills tillgängliga och på hemsidan utlagda register. Styrelsen studerar möjligheterna att söka bidrag för just detta som ett särskilt projekt att ytterligare kvalificera den satsning på digitalisering som skett.

Vidare genomfördes i april 2016 open access fr.o.m. 2015 för den löpande utgivningen, vilket alltså knyter an till den retroaktiva digitaliseringen för tiden dessförinnan. Detta innebär att tidskriften med ett nummers eller ca sex månaders fördröjning blir tillgänglig via hemsidan. Även om detta inte är oproblematiskt med hänsyn till eventuella konsekvenser på sikt för antalet medlemmar och prenumeranter, får open access numera betraktas som nästintill en förutsättning för tidskrifter med vetenskaplig ambition. I praktiken krävs detta vid bidragsansökningar.

Vad gäller kvalitetsfrågorna kvarstår givetvis den vetenskapliga inriktningen men samtidigt betydelsen av ett läsvärde även utanför den trängre specialistkretsen. Rutinerna runt peer review-granskningen är en krävande men nödvändig arbetsinsats för redaktören, som efter behov också har tillgång till redaktionsrådet och det särskilda vetenskapliga rådet.

Någon arvodering av författare är i princip inte möjlig framöver heller, varför det är angeläget att bevara och utveckla tidskriftens allmänna attraktivitet för skribenter inom olika fack. Frågan om temanummer har övervägts, även om detta skulle innebära längre framförhållning i planeringen och sannolikt även vissa arvoderingskostnader för särskilt beställda artiklar. Öronmärkta bidrag för specifika temanummer är i så fall ett scenario som får prövas. Avsikten är att under 2017 även tillföra korta engelska abstracts.

Tillgången på spontant inkomna manus är i dagsläget tillräcklig men dock inte mer. Att lämna ”call for papers” vid relevanta vetenskapliga konferenstillfällen har diskuterats i styrelsen med tänkt början vid historikerdagarna i maj 2017.

Ekonomi
Utgångspunkter

De ekonomiska problem som accentuerades 2013/2014 genom att Vetenskapsrådet avvecklade sina bidrag till både PHT och ett antal andra humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter har redovisats i närmast föregående årsberättelser och ska inte upprepas. Emellertid står det helt klart att PHT hade riskerat nedläggning, tillfälligt eller permanent, utan den donation 2014 av i huvudsak svenska värdepapper (förvaltarregistrerade hos Carnegie), som samfundet nu förfogar över under namnet Klas de Vylders fond. Även engångsbidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsinsatser gav i ett kritiskt läge viktigt och avgörande stöd till tidskriftens fortlevnad.

Konsekvensen blev likafullt ett försenat dubbelnummer 2014 och ett ytterligare ökat tryck på styrelsen att finna bidragsgivare. I praktiken är det bara ett fåtal fonder och stiftelser inom området som står öppna för tryckningsbidrag av den karaktär som krävs för den grundläggande utgivningen av PHT i nuvarande form. När det gäller projekt utanför den löpande verksamheten, temanummer eller liknande kan möjligheterna vara något större.

En generell bild av ekonomin visar att inte mer än runt 20 % av löpande utgivningskostnader täcks genom medlems- och prenumerationsintäkter, ytterligare kanske 25 % av normal årlig utdelning från representerade företag i fonden. Drygt hälften måste alltså täckas av dels externa bidrag som kan erhållas, dels och i andra hand realiserande av det utrymme som följer av i första hand fondens värdeutveckling. Långsiktigt är det givetvis önskvärt att denna del av avkastningen behöver utnyttjas i mindre omfattning än vad som blivit nödvändigt under 2016.

I oktober 2016 beviljades ett bidrag från Patriotiska sällskapet på 50 tkr, som dock av tekniska skäl inte kan rekvireras förrän efter publiceringen av PHT 2017:1. I ett annat fall lämnades avslag. Engångsbidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsinsatser 2014-2015 slutredovisades till stiftelsen i juni 2016. Förnyad ansökan planeras under 2017 även till någon eller några av de stiftelser som tidigare lämnat tryckningsbidrag. Några helt oprövade realistiska möjligheter därutöver har styrelsen tills vidare inte lyckats identifiera. Dock finns, som nämnts ovan, vissa uppslag att söka medel för specialprojekt.

Samfundets ekonomi har på senare år blivit alltmer beroende av bidrag utifrån i olika former. Perioden 2014-2016 har av välkända skäl varit särskilt problematisk. Även om det finns fog för att säga att samfundet genom donationen har passerat den akuta utgivningskrisen just nu, kvarstår emellertid det strukturella underskottet i finansieringen och därmed osäkerheten på sikt. Detta är något som styrelsen måste hantera år från år.

Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådets förändrade tidskriftspolicy, som i första hand drabbade fristående tidskrifter utan institutionell eller kommersiell huvudman, resulterade i Föreningen för vetenskaplig publicering med målet att verka för en förändring. Genom redaktören har samfundet hållit kontakt med denna förening.

Även om vissa nya öppningar tillkommit efter 2014, har styrelsen fram till nu inte bedömt det som meningsfullt att mot bakgrunden av de meddelade villkoren återkomma med ansökan. I december 2016 beslöts emellertid att göra ett förnyat försök att söka det tidskriftsstöd för treårsperioden 2018-2020 som Vetenskapsrådet aviserat till utlysning i februari 2017 med en total volym om 3.5 mkr årligen. Vid utlysningstillfället visade det sig emellertid att bidrag nu begränsats till sökande som har universitet/högskola alternativt offentligt (statligt, landstingskommunalt, primärkommunalt) organ som huvudman eller värd i någon form. Denna förändring har plötsligt skapat en ny komplikation för ett flertal tidskrifter med annan huvudman.

Även om sålunda samfundet som sådant inte längre är behörigt att söka tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet, har det visat sig möjligt att redaktören söker i eget namn för sitt arbete som redaktör. Så har också skett i mars 2017 i samarbete med hennes arbetsgivare Karlstads universitet, och beslut kan förväntas senast i november 2017.

En ansökan i denna form får sålunda inga organisatoriska konsekvenser och innebär, om bidrag skulle beviljas, avlyft av en komponent i utgivningskostnaden. I sak är det styrelsens uppfattning att samfundet genom open access och andra utvecklingsåtgärder under de senaste åren har gjort vad som varit praktiskt och ekonomiskt möjligt för att motsvara de ökande kraven från Vetenskapsrådet vad avser produktion och tillgänglighet.

 

Särskild kommentar till resultatet 2016

Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2016 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Därvid särredovisas Klas de Vylders fond. Till resultatet kan göras följande tekniska kommentarer.

De bokförda faktiska intäkterna (exkl. fonden) består för 2016 enbart av medlems- och prenumerationsavgifter på drygt 50 tkr.

Under 2016 beviljat bidrag från Patriotiska Sällskapet om 50 tkr utbetalas först våren 2017 och bokförs som intäkt då.

Produktionsbyråns distributionskostnader i form av hantering, material och porto ingår med ca 60 tkr i samlingsposten ”tryckkostnader, kontorsmateriel”.
På kostnadssidan utgör största delen av posten ”information, marknadsföring, digitalisering” eftersläpande utgifter för främst digitaliseringen inom det särfinansierade Söderbergska utvecklingsprojektet, vars bidrag i sin helhet redovisades som intäkt redan under 2014 och sålunda inte periodiserades.
Underfinansieringen har i princip helt måst täckas av Klas de Vylders fond genom avkastningen i form av utdelning och realiserad värdeökning om sammantaget ca 240 tkr.

Det bokförda värdet i fonden har under året minskat marginellt från 1 171 tkr till 1 150 tkr, marknadsvärdet från 1 764 tkr till 1 713 tkr.

Medlemsavgiften höjdes vid årsmötet 2016 från 200 till 250 kr för att kunna täcka en något större del av distributionskostnaden, dock med verkan först från 2017. Vidare gjordes en viss justering av prenumerationskostnaden, vilket allt sammantaget bör kunna ge en intäktsförstärkning 2017 i storleksordningen 15 tkr. Genom försändelser i plastemballage har kostnaden för just den delen kunnat minskas något.

Framtidsfrågor

Det utvecklingsprogram som präglat de sista tre åren – vid sidan av att hitta ekonomi för fortsatt utgivning utan avbrott – har enbart kunnat genomföras inom den ekonomiska ram som följt av engångsbidraget från Torsten Söderbergs stiftelse. I förra verksamhetsberättelsen beskrevs närmare innehållet i fyra punkter, nämligen (1) ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering, (2) vidareutveckling av den externa informationen, (3) digitalisering av tidigare utgivning och (4) nya inslag i tidskriften. De har samtliga nu slutförts så långt det varit möjligt och beskrivs under de olika avsnitten ovan.

Som betonats redan tidigare är det svårt att bedöma vilka offensiva inslag i verksamheten som framöver kan visa sig genomförbara utan egentlig ekonomi för ändamålet och med resurser som i princip är begränsade till ideella insatser. Den avvägningen måste i första hand styrelsen ta på sig.

Personhistorisk Tidskrift är samfundets absoluta huvuduppgift. Den policy som finns sedan länge gällande periodicitet, omfång och allmän inriktning har hittills inte omprövats och är även fortsatt det huvudspår som gäller. Samtidigt är optimal kostnadseffektivitet och ökad efterfrågan nödvändig för att på sikt garantera tidskriftens fortlevnad. I omvärlden ser vi alternativa modeller som t.ex. årsbok, övergång till i princip digital utgivning eller andra former av huvudmannaskap och anknytningar. För samfundet skulle givetvis ett eventuellt stöd från Vetenskapsrådet, om än i förändrad och indirekt form, bli en av ingångsvärdena för sådana överväganden. Strategiska frågor kring tidskriftens publiceringsform och finansiering blir givetvis en fråga för medlemmar och årsmöte att i förekommande fall ta ställning till.

Samfundet och styrelsen måste utifrån aktuella förutsättningar fortlöpande värdera vilka verksamhetsformer som i ett längre perspektiv är ekonomiskt realistiska och bäst ägnade att garantera utgivningen. I dag har detta blivit problematiskt för många fristående tidskrifter eller periodiska skrifter av annan art inom vår sektor. Även om utgivningen av Personhistorisk Tidskrift nu bör kunna hanteras i närtid, blir detta den grundläggande framtidsfrågan.

 

 

Litterär matiné 5 mars

Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken

Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema

• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.

Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00

Inbjudan till programkväll

Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken

Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga

Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.

Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se

 

Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.

Kallelse till årsmöte 2016

Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.

Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.

Anmälan till supé

Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se

 

Verksamhetsberättelse 2015

Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.

Styrelse

Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.

Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.

Revisorer

Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.

Valberedning

Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.

Redaktionsutskott och vetenskapligt råd

Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.

Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.

Medlemmar

Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.

Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.

Årsmötet

Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.

Övriga medlemsaktiviteter

Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.

Medverkan i externa aktiviteter

Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.

Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.

Information och marknadsföring

Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.

I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.

Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.

Personhistorisk Tidskrift

Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.

Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).

Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.

Ekonomi
Utgångspunkter

Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.

Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.

Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.

Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.

Särskild kommentar till resultatet 2015

Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.

Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.

Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.

På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.

Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.

Framtidsfrågor

Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).

Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.

Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.

Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.

För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.

De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.

Loading

Facebook

Get the Facebook Likebox Slider Pro for WordPress