Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Personhistoriska samfundets programkväll äger rum tisdagen den 19 november 2024 kl. 18.00 i Riksarkivets föreläsningssal, Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13 . Kvällens gäst är journalisten och civilekonomen Johan Schück som föreläser om sin bok ”Herman Friedländer – en svensk judisk historia”.
I föredraget skildras Sveriges historia genom en person, Herman Friedländer, som levde mellan åren 1842-1920. Friedländer var en driftig entreprenör och spelade en viktig roll när den moderna industrinationen Sverige skapades. Han var ett slags tidig riskkapitalist och satsade på den framväxande verkstadsindustrin och de stora järnvägsbyggen som pågick. Han var djupt engagerad i samhället och sin samtid och stödde också sin tids unga konstnärer. Vi får ta del av en levande skildring av Friedländers judiska sekelskiftesvärld, om företagande och om svensk och judisk historia.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till priset av 100 kr. Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer. Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 14 november till: Carina Gunnarsson, telefon 010-476 71 57 eller
carina.gunnarsson@riksarkivet.se
—
Välkommen till årsmöte den 21 maj
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 21 maj på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13. Efter årsmötesförhandlingarna håller textilvetaren och kulturhistorikern Eva Sundström föredrag om konstnären Karin Bergöö Larsson, hustru till Carl Larsson och ”formgivare” bakom det berömda hemmet i Sundborn, under rubriken ”Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär mellan jugend och modernism”.
–––
Medlemmar och andra personhistoriskt intresserade välkomnas till programkväll i Personhistoriska samfundet!
Tisdagen den 5 december 2023 gästas vi av författaren och litteraturforskaren Carina Burman som föreläser under rubriken ”Bellman bakom myten”. I sitt föredrag skildrar hon skalden med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Carina Burmans bok ”Bellman. Biografin”, som utkom 2019, är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.
Tid: Tisdag 5 december kl 18
Plats: Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och wrap) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Anmälan görs senast tisdag 28 november till:
info@personhistoriskasamfundet.se
–––
Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Efter långt uppehåll är det ett nöje att åter få inbjuda medlemmar och andra intresserade till en programkväll på Riksarkivet (Fyrverkarbacken 13 i Marieberg), nämligen:
tisdagen den 15 november 2022 kl. 18
Kvällens föredragshållare är diplomaten och politikern
Jan Eliasson
som från arbetarhemmet i Göteborg via en diplomatisk karriär i flera olika länder, som ambassadör och internationell medlare, nådde posten som vice generalsekreterare i FN. Han har även hunnit med att vara Sveriges utrikesminister, och är idag ordförande i SIPRI. Under kvällen talar och samtalar Jan Eliasson om hur man skriver om sina minnen efter ett liv i offentligheten. Moderator är Torbjörn Nilsson, professor vid Södertörns högskola och tidigare redaktör för Personhistorisk tidskrift.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 8 november till:
Lena Milton, telefon 010-476 72 26
eller lena.milton@riksarkivet.se
eller Lena Milton, Svarvargatan 8, 112 49 Stockholm
Det kommer att ges möjlighet att köpa Jan EliassonsOrd och handling – ett liv i diplomatins tjänst till reducerat pris.
–––
Årsmöte 2022
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 24 maj – nu äntligen i fysisk form! – på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Christina Tobeck föredrag under rubriken:
Helena Munktell och andra tonsättarinnor som musikhistorikerna ”glömde”
Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé. I supén ingår vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr..
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2021
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2021.
Styrelse
Styrelsens sammansättning var fram till årsmötet fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson. Vid årsmötet omvaldes samtliga utom Kristina Lauridsen som ersattes av sektionschef Morgan Svedlund.
Under året sammanträdde styrelsen 3 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Revisorssuppleant var fil.lic. Leif Gidlöf. Samtliga omvaldes vid årsmötet.
Valberedningen bestod av professor Torbjörn Nilsson (t.o.m. årsmötet), förste arkivarie Bo Lundström (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg. Den sistnämnde omvaldes vid årsmötet, då docent Björn Asker och fil.lic. leif Gidlöf nyvaldes. Sammankallande är Johannes Rudberg.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 73 prenumeranter och 165 medlemmar, en viss minskning av antalet medlemmar medan antalet prenumeranter är ungefär detsamma som föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet sköts upp till hösten i förhoppning att det skulle kunna hållas på sedvanligt vis, men p.g.a. ökad smittspridning var föredrag och supé ändå inte möjligt att ordna. Vid årsmötet i september avhandlades därför endast formalia. Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har så gott som alla externa aktiviteterna varit inställda. I oktober medverkade dock sekreterare Git Claesson Pipping vid DELS:s litterära matiné med ett föredrag om konstnären och författaren Helena Westermarck.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna, har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av närmare 600 personer, en viss ökning sedan föregående år. Samfundet lät under hösten införa annons i DELS:s tidskrift Parnass, vilket resulterade i några nya medlemmar.
I enlighet med styrelsens beslut har sedan 2020 års första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har som sagt gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. Av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året bidrag från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet, medel som gäller för perioden 2021–2022. Styrelsen söker efter nya tänkbara anslagsgivare, men det är numera svårt att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift), vilket några medlemmar har uppmärksammat.
Läget är fortsatt något bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det inte är lätt att rekrytera nya medlemmar. Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit kraftfullt i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 27 april 2022
–––
Årsmöte 2021
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum måndag 27 september kl. 18.00, i hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö. Obs! att platsen är en annan än den vanliga. Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2020
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2020.
Styrelse
Då dåvarande ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet 2019-2020 och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande (Leif Gidlöf) och vice ordförande (Åsa Karlsson).
Styrelsens sammansättning var därefter och fram till årsmötet: fil.lic. Leif Gidlöf (ordförande), fil.dr Lena Milton (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), docent Git Claesson Pipping, docent Jakob Christensson, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt och fil.dr My Hellsing.
Styrelsens sammansättning har fr.o.m. årsmötet varit följande: fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson.
Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var fram till det extra föreningsmötet i februari fil.lic. Leif Gidlöf och fil. dr Bo G. Hall. Den förstnämnde inträdde då som ordförande och lämnade därför uppdraget som revisor. Suppleant var t.o.m. årsmötet fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi. Revisorer fr.o.m. årsmötet var fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Leif Gidlöf nyvaldes som revisorssuppleant, med reservationen för att han inte kan agera vid bedömning av händelser som inträffade under perioden februari–september, då han alltså var ordförande.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström, docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg (fr.o.m. årsmötet).
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 76 prenumeranter och 175 medlemmar, en minskning av antalet prenumeranter men en liten ökning av antalet medlemmar sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Ett extra föreningsmöte hölls som nämnts i februari 2020. På grund av pandemin sköts därefter ordinarie årsmöte upp i förhoppning om att det efter sommaren skulle gå att hålla det på vanligt vis med föredrag och supé. Detta blev emellertid inte möjligt. Vid årsmötet, som hölls den 29 september 2020 (i hembygdsgården Lerkrogen i Älvsjö), avhandlades endast formalia.
Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har de externa aktiviteterna varit inställda. Innan den bröt ut hann dock samfundets medlemmar i januari delta i Riddarhusets programafton där verket ”Riddarhusets vapensköldar” presenterades. Vid tillfället värvades några nya medlemmar.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna och DELS (De litterära sällskapen), har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 550 personer, en klar ökning sedan föregående år.
I enlighet med styrelsens beslut har fr.o.m. årets första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. PHT tycks uppfylla kraven för deltagande, och av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz. Bytet av såväl tryckeri som formgivare har minskat kostnaderna, och det nya samarbetet har fungerat väl.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag, men fick besked från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet att bidrag kommer att avsättas för perioden 2021–2022. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka efter nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är fortsatt bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det är svårt att rekrytera nya medlemmar. Nedgången i antalet prenumeranter beror sannolikt på att biblioteken säger upp sina prenumerationer när tidskriften finns att tillgå gratis på hemsidan.
Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 20 augusti 2021
–––
Årsmöte 2020
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum tisdag 29 september. Tid (obs! annan än den vanliga) är 19.00 och plats, även den annan än den vanliga, är hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö.
Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse 2019
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2019.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande, t.o.m. årsmötet), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare t.o.m. årsmötet), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare fr.o.m. årsmötet), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt samt docent Git Claesson Pipping (fr.o.m. årsmötet). Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var t.o.m. årsmötet fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, som vid detsamma ersattes av fil.lic. Leif Gidlöf och fil.dr Bo G. Hall. Suppleant har under året varit fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 95 prenumeranter och 170 medlemmar, en viss minskning sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2019 ägde rum den 14 maj i Riksarkivets lokaler då professor Anna Dahlgren höll ett föredrag under rubriken Ett porträttgalleri i fickformat. Under höstmötet den 26 november fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil.dr Ola Winberg som talade om Svenska aristokrater på ”grand tour”. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en engagerad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I början av året genomfördes en relativt ambitiös reklamkampanj, riktad mot stadsbibliotek runtom i landet.
Samfundets medlemmar inbjöds i april (via Facebook) till deltagande i Kungliga samfundets presentation av sin senaste utgåva, den finske ambassadören G. A. Gripenbergs dagböcker, en inbjudan som hörsammades av flera.
Under De svenska historiedagarna i Helsingfors 4–6 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut tidskriftsnummer som reklam.
Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen), och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 370 personer, en ökning sedan föregående år.
Styrelsen beslöt att från och med 2020 lägga ut nya häften av tidskriften på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt mellan 80 och 120 gånger, några häften betydligt fler. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och andra institutioners evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Tidskriften har även under det gångna året satts av Art-O-Matic. Samarbetet har fungerat väl men kvaliteten har försämrats något, och styrelsen beslöt att både av detta och framför allt av kostnadsskäl avsluta samarbetet. Efter upphandling beslöts att inför kommande år anlita formgivare Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller osannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas.
Positivt var dock upptäckten att samfundet under en rad år fakturerats felaktiga momsbelopp, och återbetalning av inte mindre än 160.000 kr skedde i slutet av året.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är alltså fortsatt bekymmersamt då prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Den de Vylderska donationen innebar emellertid en ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu allvarligare situation och utgör alltjämt en viktig trygghet.
Avslutande kommentar
Då tidigare ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande och vice ordförande.
–––
Årsmöte 2020 – tillägg
På grund av den pågående epidemin måste årsmötet senareläggas. För tillfället finns heller inte lokal tillgänglig på Riksarkivet då ingen programverksamhet är tillåten.
Förhoppningen är att årsmötet istället kan hållas i september. Styrelsen återkommer senast den 1 september med kallelse.
–––
Årsmöte 2020
Årsmötet kommer preliminärt att äga rum på Riksarkivet tisdagen den 19 maj kl. 18.00. Kallelse kommer att utsändas i vanlig ordning. Med hänsyn till det aktuella corona-läget kommer dock bara stadgeenliga frågor att behandlas. I stället överväger styrelsen att inbjuda till två medlemsmöten med föredrag under hösten.
Ändring i styrelsen
Med anledning av Jenny Björkmans avgång valdes vid ett extra medlemsmöte den 3 februari Leif Gidlöf till ny ordförande. Till posten som vice ordförande, som under året varit vakant, valdes Åsa Karlsson. I övrigt är ledamöterna desamma som tidigare.
Samfundets årsmöte 2019
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 14 maj 2019 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller professor Anna Dahlgren, från institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, föredrag under rubriken ”Ett porträttgalleri i fickformat”. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé (kostnad 200 kr).
Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2018.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing och fil. dr Barbro Kvist Dahstedt. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december samma antal prenumeranter som föregående år, 101. Antalet medlemmar var vid samma tillfälle 194, tyvärr en markant minskning sedan föregående år. Styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2018 ägde rum den 15 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr Charlotta Krispinsson höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Intresset för historiska porträtt och personhistoria under 1900-talets början. Under höstmötet den 4 december fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av professor Christina Florin som talade om Den kvinnliga rösträttskampen, aktuellt med anledning av Demokrati100-projektet. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I januari arrangerade PHS en programkväll på temat Mikrohistoria arrangerade i samarbete med Clio – den historiska bokklubben och Svenska historiska föreningen. Evenemanget var välbesökt och ett par medlemmar värvades.
Under De svenska historiedagarna i Visby 5–7 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam. Resultatet var dessvärre magert. Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen) som uppmuntrar och strävar efter att underlätta deltagande i den gemensamma montern på bokmässan, men med tanke på ekonomin har kostnaden trots vissa rabatter bedömts som en alltför stor utgift.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av drygt 300 personer, en ökning sedan föregående år. Inläggen når i regel mellan 200 och 300 personer, även det fler än tidigare. I vissa fall är det väsentligt mer (upp till 900 personer). I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 70 och 100 gånger under 2018, några häften flera hundra gånger och ett häfte hela 1300 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men det ökande antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har nu i närmare tre år innehaft posten som redaktör. Hon har bland annat uppmuntrat flera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Målet är en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya. Hanna Enefalk har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 30 000 kr och från Åke Wibergs stiftelse 50 000 kr. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men tidskriften har svårt att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller inte sannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas. På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift). Detta har hörsammats av mycket få, men trots allt några personer.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras.
Stockholm den 6 maj 2019
Jenny Björkman (ordförande)
Johannes Rudberg (vice ordförande)
Peeter Mark (skattmästare)
Lena Milton (sekreterare)
Hanna Enefalk (redaktör)
Barbro Kvist Dahlstedt
My Hellsing
Jakob Christensson
Samfundets höstmöte äger rum 4 december 2018
I år inleds 100-årsjubileet av införandet av kvinnlig rösträtt, och på mötet föreläser professor Christina Florin under rubriken ”Den kvinnliga rösträttskampen”. Utifrån sex kända rösträttskvinnor inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beskrivs det hårda arbetet, arbetsmetoderna, motståndet och hur kvinnor till slut lyckades erövra det politiska medborgarskapet.
Efter föredraget serveras lättare förtäring till modest pris.
Även icke-medlemmar välkomna! Anmälan görs till pht@personhistoriskasamfundet.se
Tid: 4 december, kl. 18.00
Plats. Riksarkivet–Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.
Samfundets årsmöte 2018
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.
Verksamhetsberättelse 2017
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.
Medlemmar och prenumeranter
Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.
Litterär matiné 5 mars 2017
Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken
Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema
• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.
Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00
Inbjudan till programkväll
Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken
Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga
Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.
Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.
Kallelse till årsmöte 2016
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.
Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.
Anmälan till supé
Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Verksamhetsberättelse 2015
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.
Styrelse
Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.
Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.
Revisorer
Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedning
Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.
Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.
Medlemmar
Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.
Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.
Årsmötet
Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.
Övriga medlemsaktiviteter
Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.
Medverkan i externa aktiviteter
Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.
Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.
Information och marknadsföring
Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.
I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.
Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.
Personhistorisk Tidskrift
Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.
Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).
Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.
Ekonomi
Utgångspunkter
Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.
Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.
Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.
Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.
Särskild kommentar till resultatet 2015
Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.
Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.
Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.
På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.
Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.
Framtidsfrågor
Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).
Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.
Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.
Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.
För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.
De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.
älkommen till årsmöte den 21 maj
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 21 maj på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13. Efter årsmötesförhandlingarna håller textilvetaren och kulturhistorikern Eva Sundström föredrag om konstnären Karin Bergöö Larsson, hustru till Carl Larsson och ”formgivare” bakom det berömda hemmet i Sundborn, under rubriken ”Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär mellan jugend och modernism”.
–––
Medlemmar och andra personhistoriskt intresserade välkomnas till programkväll i Personhistoriska samfundet!
Tisdagen den 5 december 2023 gästas vi av författaren och litteraturforskaren Carina Burman som föreläser under rubriken ”Bellman bakom myten”. I sitt föredrag skildrar hon skalden med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Carina Burmans bok ”Bellman. Biografin”, som utkom 2019, är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.
Tid: Tisdag 5 december kl 18
Plats: Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och wrap) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Anmälan görs senast tisdag 28 november till:
info@personhistoriskasamfundet.se
–––
Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Efter långt uppehåll är det ett nöje att åter få inbjuda medlemmar och andra intresserade till en programkväll på Riksarkivet (Fyrverkarbacken 13 i Marieberg), nämligen:
tisdagen den 15 november 2022 kl. 18
Kvällens föredragshållare är diplomaten och politikern
Jan Eliasson
som från arbetarhemmet i Göteborg via en diplomatisk karriär i flera olika länder, som ambassadör och internationell medlare, nådde posten som vice generalsekreterare i FN. Han har även hunnit med att vara Sveriges utrikesminister, och är idag ordförande i SIPRI. Under kvällen talar och samtalar Jan Eliasson om hur man skriver om sina minnen efter ett liv i offentligheten. Moderator är Torbjörn Nilsson, professor vid Södertörns högskola och tidigare redaktör för Personhistorisk tidskrift.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 8 november till:
Lena Milton, telefon 010-476 72 26
eller lena.milton@riksarkivet.se
eller Lena Milton, Svarvargatan 8, 112 49 Stockholm
Det kommer att ges möjlighet att köpa Jan EliassonsOrd och handling – ett liv i diplomatins tjänst till reducerat pris.
–––
Årsmöte 2022
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 24 maj – nu äntligen i fysisk form! – på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Christina Tobeck föredrag under rubriken:
Helena Munktell och andra tonsättarinnor som musikhistorikerna ”glömde”
Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé. I supén ingår vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr..
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2021
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2021.
Styrelse
Styrelsens sammansättning var fram till årsmötet fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson. Vid årsmötet omvaldes samtliga utom Kristina Lauridsen som ersattes av sektionschef Morgan Svedlund.
Under året sammanträdde styrelsen 3 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Revisorssuppleant var fil.lic. Leif Gidlöf. Samtliga omvaldes vid årsmötet.
Valberedningen bestod av professor Torbjörn Nilsson (t.o.m. årsmötet), förste arkivarie Bo Lundström (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg. Den sistnämnde omvaldes vid årsmötet, då docent Björn Asker och fil.lic. leif Gidlöf nyvaldes. Sammankallande är Johannes Rudberg.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 73 prenumeranter och 165 medlemmar, en viss minskning av antalet medlemmar medan antalet prenumeranter är ungefär detsamma som föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet sköts upp till hösten i förhoppning att det skulle kunna hållas på sedvanligt vis, men p.g.a. ökad smittspridning var föredrag och supé ändå inte möjligt att ordna. Vid årsmötet i september avhandlades därför endast formalia. Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har så gott som alla externa aktiviteterna varit inställda. I oktober medverkade dock sekreterare Git Claesson Pipping vid DELS:s litterära matiné med ett föredrag om konstnären och författaren Helena Westermarck.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna, har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av närmare 600 personer, en viss ökning sedan föregående år. Samfundet lät under hösten införa annons i DELS:s tidskrift Parnass, vilket resulterade i några nya medlemmar.
I enlighet med styrelsens beslut har sedan 2020 års första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har som sagt gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. Av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året bidrag från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet, medel som gäller för perioden 2021–2022. Styrelsen söker efter nya tänkbara anslagsgivare, men det är numera svårt att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift), vilket några medlemmar har uppmärksammat.
Läget är fortsatt något bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det inte är lätt att rekrytera nya medlemmar. Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit kraftfullt i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 27 april 2022
–––
Årsmöte 2021
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum måndag 27 september kl. 18.00, i hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö. Obs! att platsen är en annan än den vanliga. Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2020
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2020.
Styrelse
Då dåvarande ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet 2019-2020 och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande (Leif Gidlöf) och vice ordförande (Åsa Karlsson).
Styrelsens sammansättning var därefter och fram till årsmötet: fil.lic. Leif Gidlöf (ordförande), fil.dr Lena Milton (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), docent Git Claesson Pipping, docent Jakob Christensson, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt och fil.dr My Hellsing.
Styrelsens sammansättning har fr.o.m. årsmötet varit följande: fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson.
Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var fram till det extra föreningsmötet i februari fil.lic. Leif Gidlöf och fil. dr Bo G. Hall. Den förstnämnde inträdde då som ordförande och lämnade därför uppdraget som revisor. Suppleant var t.o.m. årsmötet fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi. Revisorer fr.o.m. årsmötet var fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Leif Gidlöf nyvaldes som revisorssuppleant, med reservationen för att han inte kan agera vid bedömning av händelser som inträffade under perioden februari–september, då han alltså var ordförande.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström, docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg (fr.o.m. årsmötet).
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 76 prenumeranter och 175 medlemmar, en minskning av antalet prenumeranter men en liten ökning av antalet medlemmar sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Ett extra föreningsmöte hölls som nämnts i februari 2020. På grund av pandemin sköts därefter ordinarie årsmöte upp i förhoppning om att det efter sommaren skulle gå att hålla det på vanligt vis med föredrag och supé. Detta blev emellertid inte möjligt. Vid årsmötet, som hölls den 29 september 2020 (i hembygdsgården Lerkrogen i Älvsjö), avhandlades endast formalia.
Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har de externa aktiviteterna varit inställda. Innan den bröt ut hann dock samfundets medlemmar i januari delta i Riddarhusets programafton där verket ”Riddarhusets vapensköldar” presenterades. Vid tillfället värvades några nya medlemmar.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna och DELS (De litterära sällskapen), har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 550 personer, en klar ökning sedan föregående år.
I enlighet med styrelsens beslut har fr.o.m. årets första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. PHT tycks uppfylla kraven för deltagande, och av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz. Bytet av såväl tryckeri som formgivare har minskat kostnaderna, och det nya samarbetet har fungerat väl.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag, men fick besked från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet att bidrag kommer att avsättas för perioden 2021–2022. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka efter nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är fortsatt bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det är svårt att rekrytera nya medlemmar. Nedgången i antalet prenumeranter beror sannolikt på att biblioteken säger upp sina prenumerationer när tidskriften finns att tillgå gratis på hemsidan.
Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 20 augusti 2021
–––
Årsmöte 2020
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum tisdag 29 september. Tid (obs! annan än den vanliga) är 19.00 och plats, även den annan än den vanliga, är hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö.
Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse 2019
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2019.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande, t.o.m. årsmötet), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare t.o.m. årsmötet), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare fr.o.m. årsmötet), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt samt docent Git Claesson Pipping (fr.o.m. årsmötet). Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var t.o.m. årsmötet fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, som vid detsamma ersattes av fil.lic. Leif Gidlöf och fil.dr Bo G. Hall. Suppleant har under året varit fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 95 prenumeranter och 170 medlemmar, en viss minskning sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2019 ägde rum den 14 maj i Riksarkivets lokaler då professor Anna Dahlgren höll ett föredrag under rubriken Ett porträttgalleri i fickformat. Under höstmötet den 26 november fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil.dr Ola Winberg som talade om Svenska aristokrater på ”grand tour”. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en engagerad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I början av året genomfördes en relativt ambitiös reklamkampanj, riktad mot stadsbibliotek runtom i landet.
Samfundets medlemmar inbjöds i april (via Facebook) till deltagande i Kungliga samfundets presentation av sin senaste utgåva, den finske ambassadören G. A. Gripenbergs dagböcker, en inbjudan som hörsammades av flera.
Under De svenska historiedagarna i Helsingfors 4–6 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut tidskriftsnummer som reklam.
Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen), och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 370 personer, en ökning sedan föregående år.
Styrelsen beslöt att från och med 2020 lägga ut nya häften av tidskriften på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt mellan 80 och 120 gånger, några häften betydligt fler. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och andra institutioners evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Tidskriften har även under det gångna året satts av Art-O-Matic. Samarbetet har fungerat väl men kvaliteten har försämrats något, och styrelsen beslöt att både av detta och framför allt av kostnadsskäl avsluta samarbetet. Efter upphandling beslöts att inför kommande år anlita formgivare Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller osannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas.
Positivt var dock upptäckten att samfundet under en rad år fakturerats felaktiga momsbelopp, och återbetalning av inte mindre än 160.000 kr skedde i slutet av året.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är alltså fortsatt bekymmersamt då prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Den de Vylderska donationen innebar emellertid en ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu allvarligare situation och utgör alltjämt en viktig trygghet.
Avslutande kommentar
Då tidigare ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande och vice ordförande.
–––
Årsmöte 2020 – tillägg
På grund av den pågående epidemin måste årsmötet senareläggas. För tillfället finns heller inte lokal tillgänglig på Riksarkivet då ingen programverksamhet är tillåten.
Förhoppningen är att årsmötet istället kan hållas i september. Styrelsen återkommer senast den 1 september med kallelse.
–––
Årsmöte 2020
Årsmötet kommer preliminärt att äga rum på Riksarkivet tisdagen den 19 maj kl. 18.00. Kallelse kommer att utsändas i vanlig ordning. Med hänsyn till det aktuella corona-läget kommer dock bara stadgeenliga frågor att behandlas. I stället överväger styrelsen att inbjuda till två medlemsmöten med föredrag under hösten.
Ändring i styrelsen
Med anledning av Jenny Björkmans avgång valdes vid ett extra medlemsmöte den 3 februari Leif Gidlöf till ny ordförande. Till posten som vice ordförande, som under året varit vakant, valdes Åsa Karlsson. I övrigt är ledamöterna desamma som tidigare.
Samfundets årsmöte 2019
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 14 maj 2019 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller professor Anna Dahlgren, från institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, föredrag under rubriken ”Ett porträttgalleri i fickformat”. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé (kostnad 200 kr).
Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2018.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing och fil. dr Barbro Kvist Dahstedt. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december samma antal prenumeranter som föregående år, 101. Antalet medlemmar var vid samma tillfälle 194, tyvärr en markant minskning sedan föregående år. Styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2018 ägde rum den 15 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr Charlotta Krispinsson höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Intresset för historiska porträtt och personhistoria under 1900-talets början. Under höstmötet den 4 december fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av professor Christina Florin som talade om Den kvinnliga rösträttskampen, aktuellt med anledning av Demokrati100-projektet. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I januari arrangerade PHS en programkväll på temat Mikrohistoria arrangerade i samarbete med Clio – den historiska bokklubben och Svenska historiska föreningen. Evenemanget var välbesökt och ett par medlemmar värvades.
Under De svenska historiedagarna i Visby 5–7 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam. Resultatet var dessvärre magert. Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen) som uppmuntrar och strävar efter att underlätta deltagande i den gemensamma montern på bokmässan, men med tanke på ekonomin har kostnaden trots vissa rabatter bedömts som en alltför stor utgift.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av drygt 300 personer, en ökning sedan föregående år. Inläggen når i regel mellan 200 och 300 personer, även det fler än tidigare. I vissa fall är det väsentligt mer (upp till 900 personer). I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 70 och 100 gånger under 2018, några häften flera hundra gånger och ett häfte hela 1300 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men det ökande antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har nu i närmare tre år innehaft posten som redaktör. Hon har bland annat uppmuntrat flera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Målet är en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya. Hanna Enefalk har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 30 000 kr och från Åke Wibergs stiftelse 50 000 kr. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men tidskriften har svårt att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller inte sannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas. På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift). Detta har hörsammats av mycket få, men trots allt några personer.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras.
Stockholm den 6 maj 2019
Jenny Björkman (ordförande)
Johannes Rudberg (vice ordförande)
Peeter Mark (skattmästare)
Lena Milton (sekreterare)
Hanna Enefalk (redaktör)
Barbro Kvist Dahlstedt
My Hellsing
Jakob Christensson
Samfundets höstmöte äger rum 4 december 2018
I år inleds 100-årsjubileet av införandet av kvinnlig rösträtt, och på mötet föreläser professor Christina Florin under rubriken ”Den kvinnliga rösträttskampen”. Utifrån sex kända rösträttskvinnor inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beskrivs det hårda arbetet, arbetsmetoderna, motståndet och hur kvinnor till slut lyckades erövra det politiska medborgarskapet.
Efter föredraget serveras lättare förtäring till modest pris.
Även icke-medlemmar välkomna! Anmälan görs till pht@personhistoriskasamfundet.se
Tid: 4 december, kl. 18.00
Plats. Riksarkivet–Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.
Samfundets årsmöte 2018
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.
Verksamhetsberättelse 2017
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.
Medlemmar och prenumeranter
Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.
Litterär matiné 5 mars 2017
Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken
Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema
• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.
Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00
Inbjudan till programkväll
Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken
Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga
Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.
Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.
Kallelse till årsmöte 2016
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.
Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.
Anmälan till supé
Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Verksamhetsberättelse 2015
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.
Styrelse
Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.
Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.
Revisorer
Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedning
Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.
Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.
Medlemmar
Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.
Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.
Årsmötet
Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.
Övriga medlemsaktiviteter
Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.
Medverkan i externa aktiviteter
Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.
Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.
Information och marknadsföring
Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.
I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.
Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.
Personhistorisk Tidskrift
Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.
Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).
Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.
Ekonomi
Utgångspunkter
Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.
Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.
Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.
Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.
Särskild kommentar till resultatet 2015
Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.
Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.
Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.
På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.
Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.
Framtidsfrågor
Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).
Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.
Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.
Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.
För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.
De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.
Välkommen till årsmöte den 21 maj
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 21 maj på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13. Efter årsmötesförhandlingarna håller textilvetaren och kulturhistorikern Eva Sundström föredrag om konstnären Karin Bergöö Larsson, hustru till Carl Larsson och ”formgivare” bakom det berömda hemmet i Sundborn, under rubriken ”Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär mellan jugend och modernism”.
–––
Medlemmar och andra personhistoriskt intresserade välkomnas till programkväll i Personhistoriska samfundet!
Tisdagen den 5 december 2023 gästas vi av författaren och litteraturforskaren Carina Burman som föreläser under rubriken ”Bellman bakom myten”. I sitt föredrag skildrar hon skalden med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Carina Burmans bok ”Bellman. Biografin”, som utkom 2019, är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.
Tid: Tisdag 5 december kl 18
Plats: Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och wrap) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Anmälan görs senast tisdag 28 november till:
info@personhistoriskasamfundet.se
–––
Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Efter långt uppehåll är det ett nöje att åter få inbjuda medlemmar och andra intresserade till en programkväll på Riksarkivet (Fyrverkarbacken 13 i Marieberg), nämligen:
tisdagen den 15 november 2022 kl. 18
Kvällens föredragshållare är diplomaten och politikern
Jan Eliasson
som från arbetarhemmet i Göteborg via en diplomatisk karriär i flera olika länder, som ambassadör och internationell medlare, nådde posten som vice generalsekreterare i FN. Han har även hunnit med att vara Sveriges utrikesminister, och är idag ordförande i SIPRI. Under kvällen talar och samtalar Jan Eliasson om hur man skriver om sina minnen efter ett liv i offentligheten. Moderator är Torbjörn Nilsson, professor vid Södertörns högskola och tidigare redaktör för Personhistorisk tidskrift.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 8 november till:
Lena Milton, telefon 010-476 72 26
eller lena.milton@riksarkivet.se
eller Lena Milton, Svarvargatan 8, 112 49 Stockholm
Det kommer att ges möjlighet att köpa Jan EliassonsOrd och handling – ett liv i diplomatins tjänst till reducerat pris.
–––
Årsmöte 2022
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 24 maj – nu äntligen i fysisk form! – på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Christina Tobeck föredrag under rubriken:
Helena Munktell och andra tonsättarinnor som musikhistorikerna ”glömde”
Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé. I supén ingår vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr..
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2021
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2021.
Styrelse
Styrelsens sammansättning var fram till årsmötet fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson. Vid årsmötet omvaldes samtliga utom Kristina Lauridsen som ersattes av sektionschef Morgan Svedlund.
Under året sammanträdde styrelsen 3 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Revisorssuppleant var fil.lic. Leif Gidlöf. Samtliga omvaldes vid årsmötet.
Valberedningen bestod av professor Torbjörn Nilsson (t.o.m. årsmötet), förste arkivarie Bo Lundström (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg. Den sistnämnde omvaldes vid årsmötet, då docent Björn Asker och fil.lic. leif Gidlöf nyvaldes. Sammankallande är Johannes Rudberg.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 73 prenumeranter och 165 medlemmar, en viss minskning av antalet medlemmar medan antalet prenumeranter är ungefär detsamma som föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet sköts upp till hösten i förhoppning att det skulle kunna hållas på sedvanligt vis, men p.g.a. ökad smittspridning var föredrag och supé ändå inte möjligt att ordna. Vid årsmötet i september avhandlades därför endast formalia. Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har så gott som alla externa aktiviteterna varit inställda. I oktober medverkade dock sekreterare Git Claesson Pipping vid DELS:s litterära matiné med ett föredrag om konstnären och författaren Helena Westermarck.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna, har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av närmare 600 personer, en viss ökning sedan föregående år. Samfundet lät under hösten införa annons i DELS:s tidskrift Parnass, vilket resulterade i några nya medlemmar.
I enlighet med styrelsens beslut har sedan 2020 års första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har som sagt gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. Av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året bidrag från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet, medel som gäller för perioden 2021–2022. Styrelsen söker efter nya tänkbara anslagsgivare, men det är numera svårt att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift), vilket några medlemmar har uppmärksammat.
Läget är fortsatt något bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det inte är lätt att rekrytera nya medlemmar. Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit kraftfullt i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 27 april 2022
–––
Årsmöte 2021
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum måndag 27 september kl. 18.00, i hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö. Obs! att platsen är en annan än den vanliga. Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2020
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2020.
Styrelse
Då dåvarande ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet 2019-2020 och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande (Leif Gidlöf) och vice ordförande (Åsa Karlsson).
Styrelsens sammansättning var därefter och fram till årsmötet: fil.lic. Leif Gidlöf (ordförande), fil.dr Lena Milton (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), docent Git Claesson Pipping, docent Jakob Christensson, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt och fil.dr My Hellsing.
Styrelsens sammansättning har fr.o.m. årsmötet varit följande: fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson.
Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var fram till det extra föreningsmötet i februari fil.lic. Leif Gidlöf och fil. dr Bo G. Hall. Den förstnämnde inträdde då som ordförande och lämnade därför uppdraget som revisor. Suppleant var t.o.m. årsmötet fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi. Revisorer fr.o.m. årsmötet var fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Leif Gidlöf nyvaldes som revisorssuppleant, med reservationen för att han inte kan agera vid bedömning av händelser som inträffade under perioden februari–september, då han alltså var ordförande.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström, docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg (fr.o.m. årsmötet).
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 76 prenumeranter och 175 medlemmar, en minskning av antalet prenumeranter men en liten ökning av antalet medlemmar sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Ett extra föreningsmöte hölls som nämnts i februari 2020. På grund av pandemin sköts därefter ordinarie årsmöte upp i förhoppning om att det efter sommaren skulle gå att hålla det på vanligt vis med föredrag och supé. Detta blev emellertid inte möjligt. Vid årsmötet, som hölls den 29 september 2020 (i hembygdsgården Lerkrogen i Älvsjö), avhandlades endast formalia.
Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har de externa aktiviteterna varit inställda. Innan den bröt ut hann dock samfundets medlemmar i januari delta i Riddarhusets programafton där verket ”Riddarhusets vapensköldar” presenterades. Vid tillfället värvades några nya medlemmar.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna och DELS (De litterära sällskapen), har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 550 personer, en klar ökning sedan föregående år.
I enlighet med styrelsens beslut har fr.o.m. årets första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. PHT tycks uppfylla kraven för deltagande, och av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz. Bytet av såväl tryckeri som formgivare har minskat kostnaderna, och det nya samarbetet har fungerat väl.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag, men fick besked från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet att bidrag kommer att avsättas för perioden 2021–2022. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka efter nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är fortsatt bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det är svårt att rekrytera nya medlemmar. Nedgången i antalet prenumeranter beror sannolikt på att biblioteken säger upp sina prenumerationer när tidskriften finns att tillgå gratis på hemsidan.
Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 20 augusti 2021
–––
Årsmöte 2020
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum tisdag 29 september. Tid (obs! annan än den vanliga) är 19.00 och plats, även den annan än den vanliga, är hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö.
Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse 2019
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2019.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande, t.o.m. årsmötet), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare t.o.m. årsmötet), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare fr.o.m. årsmötet), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt samt docent Git Claesson Pipping (fr.o.m. årsmötet). Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var t.o.m. årsmötet fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, som vid detsamma ersattes av fil.lic. Leif Gidlöf och fil.dr Bo G. Hall. Suppleant har under året varit fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 95 prenumeranter och 170 medlemmar, en viss minskning sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2019 ägde rum den 14 maj i Riksarkivets lokaler då professor Anna Dahlgren höll ett föredrag under rubriken Ett porträttgalleri i fickformat. Under höstmötet den 26 november fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil.dr Ola Winberg som talade om Svenska aristokrater på ”grand tour”. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en engagerad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I början av året genomfördes en relativt ambitiös reklamkampanj, riktad mot stadsbibliotek runtom i landet.
Samfundets medlemmar inbjöds i april (via Facebook) till deltagande i Kungliga samfundets presentation av sin senaste utgåva, den finske ambassadören G. A. Gripenbergs dagböcker, en inbjudan som hörsammades av flera.
Under De svenska historiedagarna i Helsingfors 4–6 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut tidskriftsnummer som reklam.
Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen), och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 370 personer, en ökning sedan föregående år.
Styrelsen beslöt att från och med 2020 lägga ut nya häften av tidskriften på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt mellan 80 och 120 gånger, några häften betydligt fler. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och andra institutioners evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Tidskriften har även under det gångna året satts av Art-O-Matic. Samarbetet har fungerat väl men kvaliteten har försämrats något, och styrelsen beslöt att både av detta och framför allt av kostnadsskäl avsluta samarbetet. Efter upphandling beslöts att inför kommande år anlita formgivare Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller osannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas.
Positivt var dock upptäckten att samfundet under en rad år fakturerats felaktiga momsbelopp, och återbetalning av inte mindre än 160.000 kr skedde i slutet av året.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är alltså fortsatt bekymmersamt då prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Den de Vylderska donationen innebar emellertid en ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu allvarligare situation och utgör alltjämt en viktig trygghet.
Avslutande kommentar
Då tidigare ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande och vice ordförande.
–––
Årsmöte 2020 – tillägg
På grund av den pågående epidemin måste årsmötet senareläggas. För tillfället finns heller inte lokal tillgänglig på Riksarkivet då ingen programverksamhet är tillåten.
Förhoppningen är att årsmötet istället kan hållas i september. Styrelsen återkommer senast den 1 september med kallelse.
–––
Årsmöte 2020
Årsmötet kommer preliminärt att äga rum på Riksarkivet tisdagen den 19 maj kl. 18.00. Kallelse kommer att utsändas i vanlig ordning. Med hänsyn till det aktuella corona-läget kommer dock bara stadgeenliga frågor att behandlas. I stället överväger styrelsen att inbjuda till två medlemsmöten med föredrag under hösten.
Ändring i styrelsen
Med anledning av Jenny Björkmans avgång valdes vid ett extra medlemsmöte den 3 februari Leif Gidlöf till ny ordförande. Till posten som vice ordförande, som under året varit vakant, valdes Åsa Karlsson. I övrigt är ledamöterna desamma som tidigare.
Samfundets årsmöte 2019
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 14 maj 2019 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller professor Anna Dahlgren, från institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, föredrag under rubriken ”Ett porträttgalleri i fickformat”. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé (kostnad 200 kr).
Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2018.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing och fil. dr Barbro Kvist Dahstedt. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december samma antal prenumeranter som föregående år, 101. Antalet medlemmar var vid samma tillfälle 194, tyvärr en markant minskning sedan föregående år. Styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2018 ägde rum den 15 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr Charlotta Krispinsson höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Intresset för historiska porträtt och personhistoria under 1900-talets början. Under höstmötet den 4 december fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av professor Christina Florin som talade om Den kvinnliga rösträttskampen, aktuellt med anledning av Demokrati100-projektet. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I januari arrangerade PHS en programkväll på temat Mikrohistoria arrangerade i samarbete med Clio – den historiska bokklubben och Svenska historiska föreningen. Evenemanget var välbesökt och ett par medlemmar värvades.
Under De svenska historiedagarna i Visby 5–7 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam. Resultatet var dessvärre magert. Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen) som uppmuntrar och strävar efter att underlätta deltagande i den gemensamma montern på bokmässan, men med tanke på ekonomin har kostnaden trots vissa rabatter bedömts som en alltför stor utgift.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av drygt 300 personer, en ökning sedan föregående år. Inläggen når i regel mellan 200 och 300 personer, även det fler än tidigare. I vissa fall är det väsentligt mer (upp till 900 personer). I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 70 och 100 gånger under 2018, några häften flera hundra gånger och ett häfte hela 1300 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men det ökande antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har nu i närmare tre år innehaft posten som redaktör. Hon har bland annat uppmuntrat flera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Målet är en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya. Hanna Enefalk har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 30 000 kr och från Åke Wibergs stiftelse 50 000 kr. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men tidskriften har svårt att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller inte sannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas. På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift). Detta har hörsammats av mycket få, men trots allt några personer.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras.
Stockholm den 6 maj 2019
Jenny Björkman (ordförande)
Johannes Rudberg (vice ordförande)
Peeter Mark (skattmästare)
Lena Milton (sekreterare)
Hanna Enefalk (redaktör)
Barbro Kvist Dahlstedt
My Hellsing
Jakob Christensson
Samfundets höstmöte äger rum 4 december 2018
I år inleds 100-årsjubileet av införandet av kvinnlig rösträtt, och på mötet föreläser professor Christina Florin under rubriken ”Den kvinnliga rösträttskampen”. Utifrån sex kända rösträttskvinnor inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beskrivs det hårda arbetet, arbetsmetoderna, motståndet och hur kvinnor till slut lyckades erövra det politiska medborgarskapet.
Efter föredraget serveras lättare förtäring till modest pris.
Även icke-medlemmar välkomna! Anmälan görs till pht@personhistoriskasamfundet.se
Tid: 4 december, kl. 18.00
Plats. Riksarkivet–Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.
Samfundets årsmöte 2018
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.
Verksamhetsberättelse 2017
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.
Medlemmar och prenumeranter
Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.
Litterär matiné 5 mars 2017
Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken
Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema
• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.
Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00
Inbjudan till programkväll
Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken
Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga
Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.
Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.
Kallelse till årsmöte 2016
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.
Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.
Anmälan till supé
Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Verksamhetsberättelse 2015
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.
Styrelse
Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.
Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.
Revisorer
Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedning
Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.
Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.
Medlemmar
Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.
Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.
Årsmötet
Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.
Övriga medlemsaktiviteter
Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.
Medverkan i externa aktiviteter
Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.
Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.
Information och marknadsföring
Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.
I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.
Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.
Personhistorisk Tidskrift
Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.
Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).
Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.
Ekonomi
Utgångspunkter
Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.
Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.
Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.
Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.
Särskild kommentar till resultatet 2015
Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.
Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.
Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.
På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.
Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.
Framtidsfrågor
Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).
Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.
Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.
Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.
För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.
De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.
Välkommen till årsmöte den 21 maj
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 21 maj på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13. Efter årsmötesförhandlingarna håller textilvetaren och kulturhistorikern Eva Sundström föredrag om konstnären Karin Bergöö Larsson, hustru till Carl Larsson och ”formgivare” bakom det berömda hemmet i Sundborn, under rubriken ”Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär mellan jugend och modernism”.
–––
Medlemmar och andra personhistoriskt intresserade välkomnas till programkväll i Personhistoriska samfundet!
Tisdagen den 5 december 2023 gästas vi av författaren och litteraturforskaren Carina Burman som föreläser under rubriken ”Bellman bakom myten”. I sitt föredrag skildrar hon skalden med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Carina Burmans bok ”Bellman. Biografin”, som utkom 2019, är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.
Tid: Tisdag 5 december kl 18
Plats: Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och wrap) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Anmälan görs senast tisdag 28 november till:
info@personhistoriskasamfundet.se
–––
Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Efter långt uppehåll är det ett nöje att åter få inbjuda medlemmar och andra intresserade till en programkväll på Riksarkivet (Fyrverkarbacken 13 i Marieberg), nämligen:
tisdagen den 15 november 2022 kl. 18
Kvällens föredragshållare är diplomaten och politikern
Jan Eliasson
som från arbetarhemmet i Göteborg via en diplomatisk karriär i flera olika länder, som ambassadör och internationell medlare, nådde posten som vice generalsekreterare i FN. Han har även hunnit med att vara Sveriges utrikesminister, och är idag ordförande i SIPRI. Under kvällen talar och samtalar Jan Eliasson om hur man skriver om sina minnen efter ett liv i offentligheten. Moderator är Torbjörn Nilsson, professor vid Södertörns högskola och tidigare redaktör för Personhistorisk tidskrift.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 8 november till:
Lena Milton, telefon 010-476 72 26
eller lena.milton@riksarkivet.se
eller Lena Milton, Svarvargatan 8, 112 49 Stockholm
Det kommer att ges möjlighet att köpa Jan EliassonsOrd och handling – ett liv i diplomatins tjänst till reducerat pris.
–––
Årsmöte 2022
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 24 maj – nu äntligen i fysisk form! – på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Christina Tobeck föredrag under rubriken:
Helena Munktell och andra tonsättarinnor som musikhistorikerna ”glömde”
Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé. I supén ingår vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr..
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2021
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2021.
Styrelse
Styrelsens sammansättning var fram till årsmötet fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson. Vid årsmötet omvaldes samtliga utom Kristina Lauridsen som ersattes av sektionschef Morgan Svedlund.
Under året sammanträdde styrelsen 3 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Revisorssuppleant var fil.lic. Leif Gidlöf. Samtliga omvaldes vid årsmötet.
Valberedningen bestod av professor Torbjörn Nilsson (t.o.m. årsmötet), förste arkivarie Bo Lundström (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg. Den sistnämnde omvaldes vid årsmötet, då docent Björn Asker och fil.lic. leif Gidlöf nyvaldes. Sammankallande är Johannes Rudberg.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 73 prenumeranter och 165 medlemmar, en viss minskning av antalet medlemmar medan antalet prenumeranter är ungefär detsamma som föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet sköts upp till hösten i förhoppning att det skulle kunna hållas på sedvanligt vis, men p.g.a. ökad smittspridning var föredrag och supé ändå inte möjligt att ordna. Vid årsmötet i september avhandlades därför endast formalia. Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har så gott som alla externa aktiviteterna varit inställda. I oktober medverkade dock sekreterare Git Claesson Pipping vid DELS:s litterära matiné med ett föredrag om konstnären och författaren Helena Westermarck.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna, har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av närmare 600 personer, en viss ökning sedan föregående år. Samfundet lät under hösten införa annons i DELS:s tidskrift Parnass, vilket resulterade i några nya medlemmar.
I enlighet med styrelsens beslut har sedan 2020 års första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har som sagt gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. Av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året bidrag från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet, medel som gäller för perioden 2021–2022. Styrelsen söker efter nya tänkbara anslagsgivare, men det är numera svårt att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift), vilket några medlemmar har uppmärksammat.
Läget är fortsatt något bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det inte är lätt att rekrytera nya medlemmar. Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit kraftfullt i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 27 april 2022
–––
Årsmöte 2021
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum måndag 27 september kl. 18.00, i hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö. Obs! att platsen är en annan än den vanliga. Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2020
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2020.
Styrelse
Då dåvarande ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet 2019-2020 och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande (Leif Gidlöf) och vice ordförande (Åsa Karlsson).
Styrelsens sammansättning var därefter och fram till årsmötet: fil.lic. Leif Gidlöf (ordförande), fil.dr Lena Milton (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), docent Git Claesson Pipping, docent Jakob Christensson, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt och fil.dr My Hellsing.
Styrelsens sammansättning har fr.o.m. årsmötet varit följande: fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson.
Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var fram till det extra föreningsmötet i februari fil.lic. Leif Gidlöf och fil. dr Bo G. Hall. Den förstnämnde inträdde då som ordförande och lämnade därför uppdraget som revisor. Suppleant var t.o.m. årsmötet fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi. Revisorer fr.o.m. årsmötet var fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Leif Gidlöf nyvaldes som revisorssuppleant, med reservationen för att han inte kan agera vid bedömning av händelser som inträffade under perioden februari–september, då han alltså var ordförande.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström, docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg (fr.o.m. årsmötet).
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 76 prenumeranter och 175 medlemmar, en minskning av antalet prenumeranter men en liten ökning av antalet medlemmar sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Ett extra föreningsmöte hölls som nämnts i februari 2020. På grund av pandemin sköts därefter ordinarie årsmöte upp i förhoppning om att det efter sommaren skulle gå att hålla det på vanligt vis med föredrag och supé. Detta blev emellertid inte möjligt. Vid årsmötet, som hölls den 29 september 2020 (i hembygdsgården Lerkrogen i Älvsjö), avhandlades endast formalia.
Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har de externa aktiviteterna varit inställda. Innan den bröt ut hann dock samfundets medlemmar i januari delta i Riddarhusets programafton där verket ”Riddarhusets vapensköldar” presenterades. Vid tillfället värvades några nya medlemmar.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna och DELS (De litterära sällskapen), har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 550 personer, en klar ökning sedan föregående år.
I enlighet med styrelsens beslut har fr.o.m. årets första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. PHT tycks uppfylla kraven för deltagande, och av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz. Bytet av såväl tryckeri som formgivare har minskat kostnaderna, och det nya samarbetet har fungerat väl.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag, men fick besked från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet att bidrag kommer att avsättas för perioden 2021–2022. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka efter nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är fortsatt bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det är svårt att rekrytera nya medlemmar. Nedgången i antalet prenumeranter beror sannolikt på att biblioteken säger upp sina prenumerationer när tidskriften finns att tillgå gratis på hemsidan.
Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 20 augusti 2021
–––
Årsmöte 2020
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum tisdag 29 september. Tid (obs! annan än den vanliga) är 19.00 och plats, även den annan än den vanliga, är hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö.
Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse 2019
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2019.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande, t.o.m. årsmötet), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare t.o.m. årsmötet), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare fr.o.m. årsmötet), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt samt docent Git Claesson Pipping (fr.o.m. årsmötet). Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var t.o.m. årsmötet fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, som vid detsamma ersattes av fil.lic. Leif Gidlöf och fil.dr Bo G. Hall. Suppleant har under året varit fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 95 prenumeranter och 170 medlemmar, en viss minskning sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2019 ägde rum den 14 maj i Riksarkivets lokaler då professor Anna Dahlgren höll ett föredrag under rubriken Ett porträttgalleri i fickformat. Under höstmötet den 26 november fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil.dr Ola Winberg som talade om Svenska aristokrater på ”grand tour”. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en engagerad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I början av året genomfördes en relativt ambitiös reklamkampanj, riktad mot stadsbibliotek runtom i landet.
Samfundets medlemmar inbjöds i april (via Facebook) till deltagande i Kungliga samfundets presentation av sin senaste utgåva, den finske ambassadören G. A. Gripenbergs dagböcker, en inbjudan som hörsammades av flera.
Under De svenska historiedagarna i Helsingfors 4–6 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut tidskriftsnummer som reklam.
Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen), och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 370 personer, en ökning sedan föregående år.
Styrelsen beslöt att från och med 2020 lägga ut nya häften av tidskriften på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt mellan 80 och 120 gånger, några häften betydligt fler. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och andra institutioners evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Tidskriften har även under det gångna året satts av Art-O-Matic. Samarbetet har fungerat väl men kvaliteten har försämrats något, och styrelsen beslöt att både av detta och framför allt av kostnadsskäl avsluta samarbetet. Efter upphandling beslöts att inför kommande år anlita formgivare Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller osannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas.
Positivt var dock upptäckten att samfundet under en rad år fakturerats felaktiga momsbelopp, och återbetalning av inte mindre än 160.000 kr skedde i slutet av året.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är alltså fortsatt bekymmersamt då prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Den de Vylderska donationen innebar emellertid en ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu allvarligare situation och utgör alltjämt en viktig trygghet.
Avslutande kommentar
Då tidigare ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande och vice ordförande.
–––
Årsmöte 2020 – tillägg
På grund av den pågående epidemin måste årsmötet senareläggas. För tillfället finns heller inte lokal tillgänglig på Riksarkivet då ingen programverksamhet är tillåten.
Förhoppningen är att årsmötet istället kan hållas i september. Styrelsen återkommer senast den 1 september med kallelse.
–––
Årsmöte 2020
Årsmötet kommer preliminärt att äga rum på Riksarkivet tisdagen den 19 maj kl. 18.00. Kallelse kommer att utsändas i vanlig ordning. Med hänsyn till det aktuella corona-läget kommer dock bara stadgeenliga frågor att behandlas. I stället överväger styrelsen att inbjuda till två medlemsmöten med föredrag under hösten.
Ändring i styrelsen
Med anledning av Jenny Björkmans avgång valdes vid ett extra medlemsmöte den 3 februari Leif Gidlöf till ny ordförande. Till posten som vice ordförande, som under året varit vakant, valdes Åsa Karlsson. I övrigt är ledamöterna desamma som tidigare.
Samfundets årsmöte 2019
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 14 maj 2019 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller professor Anna Dahlgren, från institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, föredrag under rubriken ”Ett porträttgalleri i fickformat”. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé (kostnad 200 kr).
Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2018.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing och fil. dr Barbro Kvist Dahstedt. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december samma antal prenumeranter som föregående år, 101. Antalet medlemmar var vid samma tillfälle 194, tyvärr en markant minskning sedan föregående år. Styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2018 ägde rum den 15 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr Charlotta Krispinsson höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Intresset för historiska porträtt och personhistoria under 1900-talets början. Under höstmötet den 4 december fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av professor Christina Florin som talade om Den kvinnliga rösträttskampen, aktuellt med anledning av Demokrati100-projektet. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I januari arrangerade PHS en programkväll på temat Mikrohistoria arrangerade i samarbete med Clio – den historiska bokklubben och Svenska historiska föreningen. Evenemanget var välbesökt och ett par medlemmar värvades.
Under De svenska historiedagarna i Visby 5–7 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam. Resultatet var dessvärre magert. Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen) som uppmuntrar och strävar efter att underlätta deltagande i den gemensamma montern på bokmässan, men med tanke på ekonomin har kostnaden trots vissa rabatter bedömts som en alltför stor utgift.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av drygt 300 personer, en ökning sedan föregående år. Inläggen når i regel mellan 200 och 300 personer, även det fler än tidigare. I vissa fall är det väsentligt mer (upp till 900 personer). I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 70 och 100 gånger under 2018, några häften flera hundra gånger och ett häfte hela 1300 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men det ökande antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har nu i närmare tre år innehaft posten som redaktör. Hon har bland annat uppmuntrat flera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Målet är en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya. Hanna Enefalk har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 30 000 kr och från Åke Wibergs stiftelse 50 000 kr. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men tidskriften har svårt att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller inte sannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas. På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift). Detta har hörsammats av mycket få, men trots allt några personer.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras.
Stockholm den 6 maj 2019
Jenny Björkman (ordförande)
Johannes Rudberg (vice ordförande)
Peeter Mark (skattmästare)
Lena Milton (sekreterare)
Hanna Enefalk (redaktör)
Barbro Kvist Dahlstedt
My Hellsing
Jakob Christensson
Samfundets höstmöte äger rum 4 december 2018
I år inleds 100-årsjubileet av införandet av kvinnlig rösträtt, och på mötet föreläser professor Christina Florin under rubriken ”Den kvinnliga rösträttskampen”. Utifrån sex kända rösträttskvinnor inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beskrivs det hårda arbetet, arbetsmetoderna, motståndet och hur kvinnor till slut lyckades erövra det politiska medborgarskapet.
Efter föredraget serveras lättare förtäring till modest pris.
Även icke-medlemmar välkomna! Anmälan görs till pht@personhistoriskasamfundet.se
Tid: 4 december, kl. 18.00
Plats. Riksarkivet–Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.
Samfundets årsmöte 2018
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.
Verksamhetsberättelse 2017
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.
Medlemmar och prenumeranter
Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.
Litterär matiné 5 mars 2017
Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken
Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema
• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.
Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00
Inbjudan till programkväll
Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken
Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga
Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.
Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.
Kallelse till årsmöte 2016
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.
Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.
Anmälan till supé
Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Verksamhetsberättelse 2015
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.
Styrelse
Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.
Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.
Revisorer
Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedning
Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.
Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.
Medlemmar
Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.
Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.
Årsmötet
Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.
Övriga medlemsaktiviteter
Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.
Medverkan i externa aktiviteter
Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.
Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.
Information och marknadsföring
Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.
I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.
Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.
Personhistorisk Tidskrift
Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.
Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).
Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.
Ekonomi
Utgångspunkter
Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.
Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.
Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.
Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.
Särskild kommentar till resultatet 2015
Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.
Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.
Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.
På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.
Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.
Framtidsfrågor
Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).
Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.
Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.
Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.
För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.
De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.
älkommen till årsmöte den 21 maj
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 21 maj på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13. Efter årsmötesförhandlingarna håller textilvetaren och kulturhistorikern Eva Sundström föredrag om konstnären Karin Bergöö Larsson, hustru till Carl Larsson och ”formgivare” bakom det berömda hemmet i Sundborn, under rubriken ”Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär mellan jugend och modernism”.
–––
Medlemmar och andra personhistoriskt intresserade välkomnas till programkväll i Personhistoriska samfundet!
Tisdagen den 5 december 2023 gästas vi av författaren och litteraturforskaren Carina Burman som föreläser under rubriken ”Bellman bakom myten”. I sitt föredrag skildrar hon skalden med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Carina Burmans bok ”Bellman. Biografin”, som utkom 2019, är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.
Tid: Tisdag 5 december kl 18
Plats: Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och wrap) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Anmälan görs senast tisdag 28 november till:
info@personhistoriskasamfundet.se
–––
Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Efter långt uppehåll är det ett nöje att åter få inbjuda medlemmar och andra intresserade till en programkväll på Riksarkivet (Fyrverkarbacken 13 i Marieberg), nämligen:
tisdagen den 15 november 2022 kl. 18
Kvällens föredragshållare är diplomaten och politikern
Jan Eliasson
som från arbetarhemmet i Göteborg via en diplomatisk karriär i flera olika länder, som ambassadör och internationell medlare, nådde posten som vice generalsekreterare i FN. Han har även hunnit med att vara Sveriges utrikesminister, och är idag ordförande i SIPRI. Under kvällen talar och samtalar Jan Eliasson om hur man skriver om sina minnen efter ett liv i offentligheten. Moderator är Torbjörn Nilsson, professor vid Södertörns högskola och tidigare redaktör för Personhistorisk tidskrift.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 8 november till:
Lena Milton, telefon 010-476 72 26
eller lena.milton@riksarkivet.se
eller Lena Milton, Svarvargatan 8, 112 49 Stockholm
Det kommer att ges möjlighet att köpa Jan EliassonsOrd och handling – ett liv i diplomatins tjänst till reducerat pris.
–––
Årsmöte 2022
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 24 maj – nu äntligen i fysisk form! – på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Christina Tobeck föredrag under rubriken:
Helena Munktell och andra tonsättarinnor som musikhistorikerna ”glömde”
Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé. I supén ingår vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr..
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2021
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2021.
Styrelse
Styrelsens sammansättning var fram till årsmötet fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson. Vid årsmötet omvaldes samtliga utom Kristina Lauridsen som ersattes av sektionschef Morgan Svedlund.
Under året sammanträdde styrelsen 3 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Revisorssuppleant var fil.lic. Leif Gidlöf. Samtliga omvaldes vid årsmötet.
Valberedningen bestod av professor Torbjörn Nilsson (t.o.m. årsmötet), förste arkivarie Bo Lundström (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg. Den sistnämnde omvaldes vid årsmötet, då docent Björn Asker och fil.lic. leif Gidlöf nyvaldes. Sammankallande är Johannes Rudberg.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 73 prenumeranter och 165 medlemmar, en viss minskning av antalet medlemmar medan antalet prenumeranter är ungefär detsamma som föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet sköts upp till hösten i förhoppning att det skulle kunna hållas på sedvanligt vis, men p.g.a. ökad smittspridning var föredrag och supé ändå inte möjligt att ordna. Vid årsmötet i september avhandlades därför endast formalia. Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har så gott som alla externa aktiviteterna varit inställda. I oktober medverkade dock sekreterare Git Claesson Pipping vid DELS:s litterära matiné med ett föredrag om konstnären och författaren Helena Westermarck.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna, har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av närmare 600 personer, en viss ökning sedan föregående år. Samfundet lät under hösten införa annons i DELS:s tidskrift Parnass, vilket resulterade i några nya medlemmar.
I enlighet med styrelsens beslut har sedan 2020 års första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har som sagt gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. Av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året bidrag från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet, medel som gäller för perioden 2021–2022. Styrelsen söker efter nya tänkbara anslagsgivare, men det är numera svårt att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift), vilket några medlemmar har uppmärksammat.
Läget är fortsatt något bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det inte är lätt att rekrytera nya medlemmar. Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit kraftfullt i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 27 april 2022
–––
Årsmöte 2021
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum måndag 27 september kl. 18.00, i hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö. Obs! att platsen är en annan än den vanliga. Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2020
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2020.
Styrelse
Då dåvarande ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet 2019-2020 och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande (Leif Gidlöf) och vice ordförande (Åsa Karlsson).
Styrelsens sammansättning var därefter och fram till årsmötet: fil.lic. Leif Gidlöf (ordförande), fil.dr Lena Milton (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), docent Git Claesson Pipping, docent Jakob Christensson, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt och fil.dr My Hellsing.
Styrelsens sammansättning har fr.o.m. årsmötet varit följande: fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson.
Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var fram till det extra föreningsmötet i februari fil.lic. Leif Gidlöf och fil. dr Bo G. Hall. Den förstnämnde inträdde då som ordförande och lämnade därför uppdraget som revisor. Suppleant var t.o.m. årsmötet fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi. Revisorer fr.o.m. årsmötet var fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Leif Gidlöf nyvaldes som revisorssuppleant, med reservationen för att han inte kan agera vid bedömning av händelser som inträffade under perioden februari–september, då han alltså var ordförande.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström, docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg (fr.o.m. årsmötet).
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 76 prenumeranter och 175 medlemmar, en minskning av antalet prenumeranter men en liten ökning av antalet medlemmar sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Ett extra föreningsmöte hölls som nämnts i februari 2020. På grund av pandemin sköts därefter ordinarie årsmöte upp i förhoppning om att det efter sommaren skulle gå att hålla det på vanligt vis med föredrag och supé. Detta blev emellertid inte möjligt. Vid årsmötet, som hölls den 29 september 2020 (i hembygdsgården Lerkrogen i Älvsjö), avhandlades endast formalia.
Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har de externa aktiviteterna varit inställda. Innan den bröt ut hann dock samfundets medlemmar i januari delta i Riddarhusets programafton där verket ”Riddarhusets vapensköldar” presenterades. Vid tillfället värvades några nya medlemmar.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna och DELS (De litterära sällskapen), har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 550 personer, en klar ökning sedan föregående år.
I enlighet med styrelsens beslut har fr.o.m. årets första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. PHT tycks uppfylla kraven för deltagande, och av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz. Bytet av såväl tryckeri som formgivare har minskat kostnaderna, och det nya samarbetet har fungerat väl.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag, men fick besked från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet att bidrag kommer att avsättas för perioden 2021–2022. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka efter nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är fortsatt bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det är svårt att rekrytera nya medlemmar. Nedgången i antalet prenumeranter beror sannolikt på att biblioteken säger upp sina prenumerationer när tidskriften finns att tillgå gratis på hemsidan.
Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 20 augusti 2021
–––
Årsmöte 2020
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum tisdag 29 september. Tid (obs! annan än den vanliga) är 19.00 och plats, även den annan än den vanliga, är hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö.
Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse 2019
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2019.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande, t.o.m. årsmötet), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare t.o.m. årsmötet), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare fr.o.m. årsmötet), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt samt docent Git Claesson Pipping (fr.o.m. årsmötet). Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var t.o.m. årsmötet fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, som vid detsamma ersattes av fil.lic. Leif Gidlöf och fil.dr Bo G. Hall. Suppleant har under året varit fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 95 prenumeranter och 170 medlemmar, en viss minskning sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2019 ägde rum den 14 maj i Riksarkivets lokaler då professor Anna Dahlgren höll ett föredrag under rubriken Ett porträttgalleri i fickformat. Under höstmötet den 26 november fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil.dr Ola Winberg som talade om Svenska aristokrater på ”grand tour”. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en engagerad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I början av året genomfördes en relativt ambitiös reklamkampanj, riktad mot stadsbibliotek runtom i landet.
Samfundets medlemmar inbjöds i april (via Facebook) till deltagande i Kungliga samfundets presentation av sin senaste utgåva, den finske ambassadören G. A. Gripenbergs dagböcker, en inbjudan som hörsammades av flera.
Under De svenska historiedagarna i Helsingfors 4–6 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut tidskriftsnummer som reklam.
Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen), och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 370 personer, en ökning sedan föregående år.
Styrelsen beslöt att från och med 2020 lägga ut nya häften av tidskriften på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt mellan 80 och 120 gånger, några häften betydligt fler. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och andra institutioners evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Tidskriften har även under det gångna året satts av Art-O-Matic. Samarbetet har fungerat väl men kvaliteten har försämrats något, och styrelsen beslöt att både av detta och framför allt av kostnadsskäl avsluta samarbetet. Efter upphandling beslöts att inför kommande år anlita formgivare Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller osannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas.
Positivt var dock upptäckten att samfundet under en rad år fakturerats felaktiga momsbelopp, och återbetalning av inte mindre än 160.000 kr skedde i slutet av året.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är alltså fortsatt bekymmersamt då prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Den de Vylderska donationen innebar emellertid en ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu allvarligare situation och utgör alltjämt en viktig trygghet.
Avslutande kommentar
Då tidigare ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande och vice ordförande.
–––
Årsmöte 2020 – tillägg
På grund av den pågående epidemin måste årsmötet senareläggas. För tillfället finns heller inte lokal tillgänglig på Riksarkivet då ingen programverksamhet är tillåten.
Förhoppningen är att årsmötet istället kan hållas i september. Styrelsen återkommer senast den 1 september med kallelse.
–––
Årsmöte 2020
Årsmötet kommer preliminärt att äga rum på Riksarkivet tisdagen den 19 maj kl. 18.00. Kallelse kommer att utsändas i vanlig ordning. Med hänsyn till det aktuella corona-läget kommer dock bara stadgeenliga frågor att behandlas. I stället överväger styrelsen att inbjuda till två medlemsmöten med föredrag under hösten.
Ändring i styrelsen
Med anledning av Jenny Björkmans avgång valdes vid ett extra medlemsmöte den 3 februari Leif Gidlöf till ny ordförande. Till posten som vice ordförande, som under året varit vakant, valdes Åsa Karlsson. I övrigt är ledamöterna desamma som tidigare.
Samfundets årsmöte 2019
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 14 maj 2019 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller professor Anna Dahlgren, från institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, föredrag under rubriken ”Ett porträttgalleri i fickformat”. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé (kostnad 200 kr).
Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2018.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing och fil. dr Barbro Kvist Dahstedt. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december samma antal prenumeranter som föregående år, 101. Antalet medlemmar var vid samma tillfälle 194, tyvärr en markant minskning sedan föregående år. Styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2018 ägde rum den 15 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr Charlotta Krispinsson höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Intresset för historiska porträtt och personhistoria under 1900-talets början. Under höstmötet den 4 december fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av professor Christina Florin som talade om Den kvinnliga rösträttskampen, aktuellt med anledning av Demokrati100-projektet. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I januari arrangerade PHS en programkväll på temat Mikrohistoria arrangerade i samarbete med Clio – den historiska bokklubben och Svenska historiska föreningen. Evenemanget var välbesökt och ett par medlemmar värvades.
Under De svenska historiedagarna i Visby 5–7 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam. Resultatet var dessvärre magert. Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen) som uppmuntrar och strävar efter att underlätta deltagande i den gemensamma montern på bokmässan, men med tanke på ekonomin har kostnaden trots vissa rabatter bedömts som en alltför stor utgift.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av drygt 300 personer, en ökning sedan föregående år. Inläggen når i regel mellan 200 och 300 personer, även det fler än tidigare. I vissa fall är det väsentligt mer (upp till 900 personer). I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 70 och 100 gånger under 2018, några häften flera hundra gånger och ett häfte hela 1300 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men det ökande antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har nu i närmare tre år innehaft posten som redaktör. Hon har bland annat uppmuntrat flera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Målet är en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya. Hanna Enefalk har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 30 000 kr och från Åke Wibergs stiftelse 50 000 kr. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men tidskriften har svårt att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller inte sannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas. På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift). Detta har hörsammats av mycket få, men trots allt några personer.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras.
Stockholm den 6 maj 2019
Jenny Björkman (ordförande)
Johannes Rudberg (vice ordförande)
Peeter Mark (skattmästare)
Lena Milton (sekreterare)
Hanna Enefalk (redaktör)
Barbro Kvist Dahlstedt
My Hellsing
Jakob Christensson
Samfundets höstmöte äger rum 4 december 2018
I år inleds 100-årsjubileet av införandet av kvinnlig rösträtt, och på mötet föreläser professor Christina Florin under rubriken ”Den kvinnliga rösträttskampen”. Utifrån sex kända rösträttskvinnor inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beskrivs det hårda arbetet, arbetsmetoderna, motståndet och hur kvinnor till slut lyckades erövra det politiska medborgarskapet.
Efter föredraget serveras lättare förtäring till modest pris.
Även icke-medlemmar välkomna! Anmälan görs till pht@personhistoriskasamfundet.se
Tid: 4 december, kl. 18.00
Plats. Riksarkivet–Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.
Samfundets årsmöte 2018
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.
Verksamhetsberättelse 2017
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.
Medlemmar och prenumeranter
Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.
Litterär matiné 5 mars 2017
Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken
Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema
• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.
Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00
Inbjudan till programkväll
Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken
Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga
Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.
Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.
Kallelse till årsmöte 2016
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.
Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.
Anmälan till supé
Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Verksamhetsberättelse 2015
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.
Styrelse
Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.
Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.
Revisorer
Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedning
Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.
Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.
Medlemmar
Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.
Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.
Årsmötet
Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.
Övriga medlemsaktiviteter
Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.
Medverkan i externa aktiviteter
Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.
Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.
Information och marknadsföring
Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.
I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.
Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.
Personhistorisk Tidskrift
Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.
Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).
Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.
Ekonomi
Utgångspunkter
Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.
Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.
Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.
Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.
Särskild kommentar till resultatet 2015
Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.
Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.
Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.
På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.
Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.
Framtidsfrågor
Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).
Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.
Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.
Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.
För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.
De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.
Välkommen till årsmöte den 21 maj
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 21 maj på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13. Efter årsmötesförhandlingarna håller textilvetaren och kulturhistorikern Eva Sundström föredrag om konstnären Karin Bergöö Larsson, hustru till Carl Larsson och ”formgivare” bakom det berömda hemmet i Sundborn, under rubriken ”Karin Bergöö Larsson – textilkonstnär mellan jugend och modernism”.
–––
Medlemmar och andra personhistoriskt intresserade välkomnas till programkväll i Personhistoriska samfundet!
Tisdagen den 5 december 2023 gästas vi av författaren och litteraturforskaren Carina Burman som föreläser under rubriken ”Bellman bakom myten”. I sitt föredrag skildrar hon skalden med utgångspunkt i staden, tiden och de kvinnor och män som omgav honom. Carina Burmans bok ”Bellman. Biografin”, som utkom 2019, är den mest omfattande levnadsteckningen som gjorts över Sveriges genom tiderna kanske störste diktare.
Tid: Tisdag 5 december kl 18
Plats: Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och wrap) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Anmälan görs senast tisdag 28 november till:
info@personhistoriskasamfundet.se
–––
Inbjudan till Personhistoriska samfundets programkväll
Efter långt uppehåll är det ett nöje att åter få inbjuda medlemmar och andra intresserade till en programkväll på Riksarkivet (Fyrverkarbacken 13 i Marieberg), nämligen:
tisdagen den 15 november 2022 kl. 18
Kvällens föredragshållare är diplomaten och politikern
Jan Eliasson
som från arbetarhemmet i Göteborg via en diplomatisk karriär i flera olika länder, som ambassadör och internationell medlare, nådde posten som vice generalsekreterare i FN. Han har även hunnit med att vara Sveriges utrikesminister, och är idag ordförande i SIPRI. Under kvällen talar och samtalar Jan Eliasson om hur man skriver om sina minnen efter ett liv i offentligheten. Moderator är Torbjörn Nilsson, professor vid Södertörns högskola och tidigare redaktör för Personhistorisk tidskrift.
Efter föredraget serveras lättare förtäring (vin och smörgås) till modest pris.
Antalet deltagare vid eftersitsen är begränsat till 40 personer.
Vänligen meddela allergi eller särskilda önskemål.
Anmälan görs senast tisdag 8 november till:
Lena Milton, telefon 010-476 72 26
eller lena.milton@riksarkivet.se
eller Lena Milton, Svarvargatan 8, 112 49 Stockholm
Det kommer att ges möjlighet att köpa Jan EliassonsOrd och handling – ett liv i diplomatins tjänst till reducerat pris.
–––
Årsmöte 2022
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum kl. 18 tisdagen den 24 maj – nu äntligen i fysisk form! – på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Christina Tobeck föredrag under rubriken:
Helena Munktell och andra tonsättarinnor som musikhistorikerna ”glömde”
Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé. I supén ingår vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr..
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2021
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2021.
Styrelse
Styrelsens sammansättning var fram till årsmötet fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson. Vid årsmötet omvaldes samtliga utom Kristina Lauridsen som ersattes av sektionschef Morgan Svedlund.
Under året sammanträdde styrelsen 3 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Revisorssuppleant var fil.lic. Leif Gidlöf. Samtliga omvaldes vid årsmötet.
Valberedningen bestod av professor Torbjörn Nilsson (t.o.m. årsmötet), förste arkivarie Bo Lundström (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg. Den sistnämnde omvaldes vid årsmötet, då docent Björn Asker och fil.lic. leif Gidlöf nyvaldes. Sammankallande är Johannes Rudberg.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 73 prenumeranter och 165 medlemmar, en viss minskning av antalet medlemmar medan antalet prenumeranter är ungefär detsamma som föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet sköts upp till hösten i förhoppning att det skulle kunna hållas på sedvanligt vis, men p.g.a. ökad smittspridning var föredrag och supé ändå inte möjligt att ordna. Vid årsmötet i september avhandlades därför endast formalia. Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har så gott som alla externa aktiviteterna varit inställda. I oktober medverkade dock sekreterare Git Claesson Pipping vid DELS:s litterära matiné med ett föredrag om konstnären och författaren Helena Westermarck.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna, har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av närmare 600 personer, en viss ökning sedan föregående år. Samfundet lät under hösten införa annons i DELS:s tidskrift Parnass, vilket resulterade i några nya medlemmar.
I enlighet med styrelsens beslut har sedan 2020 års första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har som sagt gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. Av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året bidrag från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet, medel som gäller för perioden 2021–2022. Styrelsen söker efter nya tänkbara anslagsgivare, men det är numera svårt att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift), vilket några medlemmar har uppmärksammat.
Läget är fortsatt något bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det inte är lätt att rekrytera nya medlemmar. Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit kraftfullt i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 27 april 2022
–––
Årsmöte 2021
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum måndag 27 september kl. 18.00, i hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö. Obs! att platsen är en annan än den vanliga. Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse för Personhistoriska Samfundet 2020
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2020.
Styrelse
Då dåvarande ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet 2019-2020 och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande (Leif Gidlöf) och vice ordförande (Åsa Karlsson).
Styrelsens sammansättning var därefter och fram till årsmötet: fil.lic. Leif Gidlöf (ordförande), fil.dr Lena Milton (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), docent Git Claesson Pipping, docent Jakob Christensson, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt och fil.dr My Hellsing.
Styrelsens sammansättning har fr.o.m. årsmötet varit följande: fil.dr Lena Milton (ordförande) fil.dr Åsa Karlsson (vice ordförande), docent Git Claesson Pipping (sekreterare), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare), docent Hanna Enefalk (redaktör), 1. arkivarie Ingrid Karlsson och arkivarie Carina Gunnarsson.
Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt per e-post.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var fram till det extra föreningsmötet i februari fil.lic. Leif Gidlöf och fil. dr Bo G. Hall. Den förstnämnde inträdde då som ordförande och lämnade därför uppdraget som revisor. Suppleant var t.o.m. årsmötet fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi. Revisorer fr.o.m. årsmötet var fil. dr Bo G. Hall och bibliotekarie Anne Scherman. Leif Gidlöf nyvaldes som revisorssuppleant, med reservationen för att han inte kan agera vid bedömning av händelser som inträffade under perioden februari–september, då han alltså var ordförande.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström, docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet) och enhetschef Johannes Rudberg (fr.o.m. årsmötet).
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 76 prenumeranter och 175 medlemmar, en minskning av antalet prenumeranter men en liten ökning av antalet medlemmar sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Ett extra föreningsmöte hölls som nämnts i februari 2020. På grund av pandemin sköts därefter ordinarie årsmöte upp i förhoppning om att det efter sommaren skulle gå att hålla det på vanligt vis med föredrag och supé. Detta blev emellertid inte möjligt. Vid årsmötet, som hölls den 29 september 2020 (i hembygdsgården Lerkrogen i Älvsjö), avhandlades endast formalia.
Inga andra sammankomster har under året kunnat ordnas.
Externa aktiviteter och marknadsföring
På grund av pandemin har de externa aktiviteterna varit inställda. Innan den bröt ut hann dock samfundets medlemmar i januari delta i Riddarhusets programafton där verket ”Riddarhusets vapensköldar” presenterades. Vid tillfället värvades några nya medlemmar.
Andra mötesplatser där marknadsföring för samfundet brukar äga rum, som De svenska historiedagarna och DELS (De litterära sällskapen), har under året inte haft någon verksamhet.
Samfundet är medlem i DELS och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 550 personer, en klar ökning sedan föregående år.
I enlighet med styrelsens beslut har fr.o.m. årets första nummer nya häften av tidskriften lagts ut på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt 80–100 gånger men några häften betydligt fler, ibland flera hundra nedladdningar. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Personhistorisk Tidskrift
Arbetet med tidskriften har under året fortlöpt väl, med ett gott inflöde av artiklar och recensioner. Möjligen har det t.o.m. gått lättare än vanligt att få författare och peer reviewers eftersom många haft mer tid att avsätta. Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Redaktören har varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige. Angeläget är just nu att följa utvecklingen i fråga om den nationella plattform för öppet tillgängliga vetenskapliga tidskrifter som KB har fått i uppdrag av regeringen att inrätta. PHT tycks uppfylla kraven för deltagande, och av allt att döma finns mycket att vinna på att ingå i plattformen.
Tidskriften har under det gångna året tryckts av Brand Factory AB, och anlitad formgivare har varit Mia Ahlborg Milwertz. Bytet av såväl tryckeri som formgivare har minskat kostnaderna, och det nya samarbetet har fungerat väl.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag, men fick besked från Åke Wibergs stiftelse och Kungliga Patriotiska sällskapet att bidrag kommer att avsättas för perioden 2021–2022. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka efter nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är fortsatt bekymmersamt i den meningen att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning och att det är svårt att rekrytera nya medlemmar. Nedgången i antalet prenumeranter beror sannolikt på att biblioteken säger upp sina prenumerationer när tidskriften finns att tillgå gratis på hemsidan.
Den de Vylderska donationen, som dessutom stigit i värde under året, innebär emellertid en ovärderlig trygghet för Personhistorisk tidskrift.
Stockholm den 20 augusti 2021
–––
Årsmöte 2020
Personhistoriska samfundets årsmöte äger rum tisdag 29 september. Tid (obs! annan än den vanliga) är 19.00 och plats, även den annan än den vanliga, är hembygdsgården Lerkrogen, Götalandsvägen 224 C i Älvsjö.
Tyvärr kan vare sig föredrag eller supé erbjudas, mötet kommer endast att behandla formalia.
Lerkrogen ligger på 3-5 minuters gångväg från pendeltågets utgång mot Älvsjö centrum eller busshållplatser.
Verksamhetsberättelse 2019
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2019.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande, t.o.m. årsmötet), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare t.o.m. årsmötet), arkivarie Kristina Lauridsen (skattmästare fr.o.m. årsmötet), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing, fil. dr Barbro Kvist Dahstedt samt docent Git Claesson Pipping (fr.o.m. årsmötet). Under året sammanträdde styrelsen 5 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi).
Revisorer och valberedning
Revisorer var t.o.m. årsmötet fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, som vid detsamma ersattes av fil.lic. Leif Gidlöf och fil.dr Bo G. Hall. Suppleant har under året varit fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december 95 prenumeranter och 170 medlemmar, en viss minskning sedan föregående år. Medlemsavgiften har varit 250 kr inkl. porto, medan prenumeranter betalat 250 kr + porto (avgifterna ändrades senast 2016).
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2019 ägde rum den 14 maj i Riksarkivets lokaler då professor Anna Dahlgren höll ett föredrag under rubriken Ett porträttgalleri i fickformat. Under höstmötet den 26 november fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil.dr Ola Winberg som talade om Svenska aristokrater på ”grand tour”. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en engagerad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I början av året genomfördes en relativt ambitiös reklamkampanj, riktad mot stadsbibliotek runtom i landet.
Samfundets medlemmar inbjöds i april (via Facebook) till deltagande i Kungliga samfundets presentation av sin senaste utgåva, den finske ambassadören G. A. Gripenbergs dagböcker, en inbjudan som hörsammades av flera.
Under De svenska historiedagarna i Helsingfors 4–6 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut tidskriftsnummer som reklam.
Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen), och finns sedan 2016 på Facebook, där sidan under året följts av cirka 370 personer, en ökning sedan föregående år.
Styrelsen beslöt att från och med 2020 lägga ut nya häften av tidskriften på hemsidan utan fördröjning, eftersom full open access förväntas av de flesta anslagsgivare. Från hemsidan laddas häften regelbundet ner, i snitt mellan 80 och 120 gånger, några häften betydligt fler. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer nästan upphört, men det stadiga antalet nedladdningar visar å andra sidan på ett jämnt intresse för tidskriften.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och andra institutioners evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Redaktör Hanna Enefalk har liksom tidigare som mål en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya, och strävar efter att engagera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Hon har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida. Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse. De svar som inkom efter att redaktören i nr 2019:2 efterfrågat läsarnas åsikter om en digital tidskrift var emellertid tveksamma.
Tidskriften har även under det gångna året satts av Art-O-Matic. Samarbetet har fungerat väl men kvaliteten har försämrats något, och styrelsen beslöt att både av detta och framför allt av kostnadsskäl avsluta samarbetet. Efter upphandling beslöts att inför kommande år anlita formgivare Mia Ahlborg Milwertz.
Ekonomi
Samfundet erhöll under året inga tryckbidrag. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men det blir allt svårare att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller osannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas.
Positivt var dock upptäckten att samfundet under en rad år fakturerats felaktiga momsbelopp, och återbetalning av inte mindre än 160.000 kr skedde i slutet av året.
På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift).
Läget är alltså fortsatt bekymmersamt då prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Den de Vylderska donationen innebar emellertid en ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu allvarligare situation och utgör alltjämt en viktig trygghet.
Avslutande kommentar
Då tidigare ordföranden Jenny Björkman av personliga skäl inte ansåg sig kunna fortsätta sitt uppdrag efter årsskiftet och styrelsen vid det tillfället saknade vice ordförande, hölls ett extra föreningsmöte den 3 februari 2020. Styrelsen kompletterades då genom nyval på posterna som ordförande och vice ordförande.
–––
Årsmöte 2020 – tillägg
På grund av den pågående epidemin måste årsmötet senareläggas. För tillfället finns heller inte lokal tillgänglig på Riksarkivet då ingen programverksamhet är tillåten.
Förhoppningen är att årsmötet istället kan hållas i september. Styrelsen återkommer senast den 1 september med kallelse.
–––
Årsmöte 2020
Årsmötet kommer preliminärt att äga rum på Riksarkivet tisdagen den 19 maj kl. 18.00. Kallelse kommer att utsändas i vanlig ordning. Med hänsyn till det aktuella corona-läget kommer dock bara stadgeenliga frågor att behandlas. I stället överväger styrelsen att inbjuda till två medlemsmöten med föredrag under hösten.
Ändring i styrelsen
Med anledning av Jenny Björkmans avgång valdes vid ett extra medlemsmöte den 3 februari Leif Gidlöf till ny ordförande. Till posten som vice ordförande, som under året varit vakant, valdes Åsa Karlsson. I övrigt är ledamöterna desamma som tidigare.
Samfundets årsmöte 2019
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 14 maj 2019 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller professor Anna Dahlgren, från institutionen för konstvetenskap vid Stockholms universitet, föredrag under rubriken ”Ett porträttgalleri i fickformat”. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé (kostnad 200 kr).
Verksamhetsberättelse 2018
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2018.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson, fil. dr My Hellsing och fil. dr Barbro Kvist Dahstedt. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil. dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor em. Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil. dr Björn Gäfvert, med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av professor Torbjörn Nilsson, förste arkivarie Bo Lundström och docent Kristina Lundgren.
Medlemmar och prenumeranter
Tidskriften hade i december samma antal prenumeranter som föregående år, 101. Antalet medlemmar var vid samma tillfälle 194, tyvärr en markant minskning sedan föregående år. Styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2018 ägde rum den 15 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr Charlotta Krispinsson höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Intresset för historiska porträtt och personhistoria under 1900-talets början. Under höstmötet den 4 december fick en intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av professor Christina Florin som talade om Den kvinnliga rösträttskampen, aktuellt med anledning av Demokrati100-projektet. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. I januari arrangerade PHS en programkväll på temat Mikrohistoria arrangerade i samarbete med Clio – den historiska bokklubben och Svenska historiska föreningen. Evenemanget var välbesökt och ett par medlemmar värvades.
Under De svenska historiedagarna i Visby 5–7 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam. Resultatet var dessvärre magert. Samfundet är medlem i DELS (De litterära sällskapen) som uppmuntrar och strävar efter att underlätta deltagande i den gemensamma montern på bokmässan, men med tanke på ekonomin har kostnaden trots vissa rabatter bedömts som en alltför stor utgift.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av drygt 300 personer, en ökning sedan föregående år. Inläggen når i regel mellan 200 och 300 personer, även det fler än tidigare. I vissa fall är det väsentligt mer (upp till 900 personer). I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 70 och 100 gånger under 2018, några häften flera hundra gånger och ett häfte hela 1300 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men det ökande antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar och evenemang på personhistoriskt tema.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att stödja den svenska vetenskapliga publiceringens överlevnad och hjälper även styrelsen att hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har nu i närmare tre år innehaft posten som redaktör. Hon har bland annat uppmuntrat flera forskare i början av sin karriär att skriva i tidskriften. Målet är en tidskrift där bekanta namn bland skribenter och biograferade blandas med nya. Hanna Enefalk har även arbetat för ett större internationellt inslag i tidskriften och välkomnar texter om immigranter, svenskar i utlandet, och inte minst svenskspråkiga i Finland. Inflödet av artiklar och recensioner har under året varit gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa andra vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 30 000 kr och från Åke Wibergs stiftelse 50 000 kr. Styrelsen har ägnat mycket tid åt att söka nya tänkbara anslagsgivare, men tidskriften har svårt att uppfylla de villkor många satt upp. Det förefaller inte sannolikt att nytt tidskriftsstöd från Vetenskapsrådet kommer att kunna erhållas. På hemsidan informeras om möjligheten till stödmedlemskap (erläggande av dubbel avgift). Detta har hörsammats av mycket få, men trots allt några personer.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras.
Stockholm den 6 maj 2019
Jenny Björkman (ordförande)
Johannes Rudberg (vice ordförande)
Peeter Mark (skattmästare)
Lena Milton (sekreterare)
Hanna Enefalk (redaktör)
Barbro Kvist Dahlstedt
My Hellsing
Jakob Christensson
Samfundets höstmöte äger rum 4 december 2018
I år inleds 100-årsjubileet av införandet av kvinnlig rösträtt, och på mötet föreläser professor Christina Florin under rubriken ”Den kvinnliga rösträttskampen”. Utifrån sex kända rösträttskvinnor inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt beskrivs det hårda arbetet, arbetsmetoderna, motståndet och hur kvinnor till slut lyckades erövra det politiska medborgarskapet.
Efter föredraget serveras lättare förtäring till modest pris.
Även icke-medlemmar välkomna! Anmälan görs till pht@personhistoriskasamfundet.se
Tid: 4 december, kl. 18.00
Plats. Riksarkivet–Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm.
Samfundets årsmöte 2018
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte tisdagen den 15 maj 2018 kl. 18 på Riksarkivet Marieberg, Fyrverkarbacken 13, Stockholm. Kallelse skickas med post/e-post till samtliga medlemmar.
Efter årsmötesförhandlingarna håller fil.dr Charlotta Krispinsson, från institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet, föredrag utifrån sin avhandling om historiska porträtt. Efter föredraget inbjuds till sedvanlig supé.
Verksamhetsberättelse 2017
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2017.
Styrelse
Styrelsen har under året bestått av docent Jenny Björkman (ordförande), enhetschef Johannes Rudberg (vice ordförande), docent Hanna Enefalk (redaktör), fil.lic. Leif Gidlöf (t.o.m. årsmötet), docent Kristina Lundgren (t.o.m. årsmötet), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), docent Jakob Christensson (fr.o.m. årsmötet), fil.dr Esbjörn Larsson och fil.dr My Hellsing. Under året sammanträdde styrelsen 6 gånger och hade även löpande kontakt över mail.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
I redaktionsutskottet har förutom redaktören ordföranden ingått, liksom även Kristina Lundgren, som adjungerats för att bistå redaktören. Därtill kommer det vetenskapliga rådet, som utgjorts av fil.dr och huvudredaktör Åsa Karlsson (SBL vid Riksarkivet), professor Lars Ericson Wolke (Försvarshögskolan), professor Elisabeth Mansén (Stockholms universitet) och professor Nils Erik Villstrand (Åbo akademi). Förberedelser för ett mer nordiskt orienterat råd har gjorts under året. Ambitionen att utöka rådet med fler medlemmar från de övriga nordiska länderna är ett led i styrelsens strävan att förbättra möjligheterna till anslag.
Revisorer och valberedning
Revisorer var under året fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert, med fil.dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedningen har bestått av fil.dr Andreas Tjerneld, professor Torbjörn Nilsson och förste arkivarie Bo Lundström.
Medlemmar och prenumeranter
Under året har tidskriften haft 101 prenumeranter men mer än dubbelt så många medlemmar (223 i slutet av år 2017). Ingendera gruppen är emellertid stor och styrelsen diskuterar fortlöpande hur fler medlemmar skulle kunna värvas.
Årsmöte och övriga sammankomster
Årsmötet 2017 ägde rum den 30 maj i Riksarkivets lokaler då fil. dr My Hellsing höll ett föredrag under rubriken Hertiginnan Hedvig Elisabeth Charlotte och några personhistoriska reflektioner. Under höstmötet den 5 december fick en liten men intresserad skara medlemmar lyssna på ett föredrag av fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som talade över ämnet Hans Järta och Bror Emil Hildebrand. Brevväxling åren 1834-1847. Vid båda tillfällena avslutades mötena med en intressant och initierad diskussion med auditoriet.
Externa aktiviteter och marknadsföring
Samfundet har på olika sätt försökt att sprida information för verksamheten och tidskriften. Under De svenska historiedagarna i Borås 6-8 oktober deltog Jakob Christensson och Lena Milton, och delade då ut äldre tidskriftsnummer som reklam, vilket lockade ett par nya medlemmar. Inför bokmässan planerades ett miniföredrag i De litterära sällskapens monter, en idé som dock fick skjutas på framtiden.
PHS finns sedan 2016 på Facebook, där dess sida under året följts av 260 personer. Inläggen når vanligen 150–250 personer, i vissa fall ända upp till 600 personer. I snitt har varje häfte på hemsidan laddats ner mellan 50 och 70 gånger under 2017, ett häfte hela 500 gånger. Tillgången till PHT den digitala vägen har inneburit att försäljningen av strönummer minskat kraftigt, men antalet nedladdningar visar å andra sidan på intresset för tidskriften och dess innehåll. I tider av ekonomiska svårigheter är detta ändå glädjande.
Vi har genom att uppdatera webbplatsen och genom att vara aktiva på Facebook försökt att sprida information inte bara om samfundets verksamhet utan också om valda tidskriftsartiklar. Detta är det ännu för tidigt att avmäta effekterna av.
Ordföranden har sedan sin tid som redaktör varit engagerad i Föreningen för vetenskaplig publicering (vars syfte är att främja den vetenskapliga publiceringens villkor och synlighet samt att företräda medlemmarna i kontakter med det omgivande samhället), så även under året. Deltagande i föreningens arbete bedöms som viktigt för att styrelsen ska kunna hålla sig à jour med vad som händer i det vetenskapliga publikationslandskapet i Sverige.
Personhistorisk Tidskrift
Hanna Enefalk har på ett ypperligt sätt tagit över som redaktör och en insats som tidigt gjordes var att öka benägenheten att skicka in alster till tidskriften genom att göra medskick på den svenska historikerkonferensen. Esbjörn Larsson ansvarade för det medskicket som haft effekt. Inflödet av artiklar är idag gott.
Anpassning till kraven på OA (open access) har gjort att tidskriften finns att ladda ner gratis från samfundets hemsida (dock med sex månaders fördröjning). Vissa vetenskapligt inriktade tidskrifter har övergått till enbart digital publicering, vilket samfundet i dagsläget inte har några planer på att göra med PHT, men om det i framtiden skulle visa sig vara det bästa sättet att garantera tidskriftens fortlevnad kan hemsidestjänsten visa sig vara en god förberedelse.
Tidskriften sätts liksom tidigare av Art-O-Matic och samarbetet fungerar väl. Redaktören har därför bedömt att ingen ny upphandling behövde göras under året. Det är dock motiverat att av kostnadsskäl se över alternativen under kommande år.
Ekonomi
Samfundet fick ett tryckbidrag från Kungl. Patriotiska sällskapet på 50 000 kr (ansökan inlämnad 2016). Från Vetenskapsrådet erhölls inget stöd trots en mycket gedigen ansökan och fullständig beredskap från Karlstads universitets sida att stå som medelsförvaltare (ett krav från Vetenskapsrådet). Det tråkiga beskedet var dock inte helt oväntat. Efter de massiva protester som rådets indragning av tidskriftsstödet 2014 medförde, skedde en justering av de hårda villkoren men det har ändå varit tydligt att Vetenskapsrådet inte haft för avsikt att återgå till tidigare former för anslagsgivning. Glädjande var dock de goda vitsord PHT som sådan fick.
Läget är alltså fortsatt allvarligt då samfundet alltjämt lider av ett stort underskott. Den de Vylderska donationen innebar ovärderlig hjälp för Personhistorisk tidskrift i ett läge då samfundet befann sig i en ännu mer bekymmersam situation, men klart är att prenumerations- och medlemsavgifter är långt ifrån tillräckliga för att finansiera tidskriftens utgivning. Liksom tidigare år har således de viktigaste diskussionerna i styrelsen handlat om hur detta ska hanteras. Hur ska utgivningen bekostas? Vad går att dra ner på och hur ska PHT och andra liknande tidskrifter gå framtiden till mötes? Vi måste på allvar fråga oss om vi faktiskt fyller ett behov, om vi är relevanta och i så fall hur vi ska göra för att klara vårt uppdrag att ge ut tidskriften också i framtiden.
Litterär matiné 5 mars 2017
Vid DELS (De litterära sällskapen) matiné i ABF-huset söndagen den 5 mars kommer Personhistoriska samfundet att hålla i en programpunkt med rubriken
Bland tjuvar, politiker och kvinnliga pionjärer – tre föredrag med personhistoriskt tema
• En ”kändis” i samhällets utkant – stortjuven Lasse-Maja. – Lars Ericson Wolke, militärhistoriker, kommer snart med en ny bok om vår mest ryktbara brottsling.
• Fabian Månsson – en av den svenska arbetarrörelsens särlingar. – Torbjörn Nilsson, politikhistoriker, utkommer snart med en biografi om den legendariske arbetarförkämpen.
• Ada Nilsson – läkaren som tog strid för kvinnor och fred. – Kristina Lundgren, kvinnohistoriker, har utgivit en biografi om pionjären Nilsson.
Tre högst olika levnadsöden presenteras som människor i ljuset av sin tid.
Adress: Sveavägen 41. Tid: 13.30–15.00
Inbjudan till programkväll
Medlemmar och andra intresserade inbjudes till en kväll på (det nyrenoverade!) Riksarkivet i Marieberg tisdagen den 29 november 2016 kl 18-20. Kvällens föredragshållare är Karin Milles som föreläser under rubriken
Agneta Horn – Ett liv i trettioåriga krigets skugga
Karin Milles är docent i svenska vid Södertörns högskola. I sin forskning har hon intresserat sig för frågor som rör språk och kön, språkpolitik och samtalsanalys. Hon har tidigare gett ut bl.a. ”Jämställt språk” och ”Kung Karl och kärleksgrottan”. I boken om Agneta Horn har Karin Milles satt in den unika dagboken i sitt sammanhang och levandegjort språket för den moderna läsaren.
Anmälan görs senast fredagen den 25 november till Personhistoriska samfundets sekreterare Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Antalet deltagare är begränsat till 40 personer
Obs! Personhistoriska samfundet bjuder på lätt förtäring.
Riksarkivet Marieberg adress Fyrverkarbacken 13. Närmaste busshållplats är Västerbroplan.
Kallelse till årsmöte 2016
Personhistoriska samfundet sammanträder till årsmöte onsdagen den 25 maj 2016 kl. 18 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6, Stockholm.
Verksamhetsberättelse återfinns nedan och kommer jämte övriga årsmöteshandlingar givetvis att finnas tillgänglig också vid mötet. Efter årsmötesförhandlingarna håller biskop emeritus Jonas Jonson föredrag under rubriken ”En sprudlande fontän. Hur kan man fånga Nathan Söderblom?” med utgångspunkt i sin bok som utkom förra året. Efter föredraget blir det fortsatt samvaro under kvällens supé.
Anmälan till supé
Supén består av landgång de luxe, vin, kaffe och dessert. Pris 200 kr. Meddela vid anmälan om du och eventuella medföljande gäster önskar dricka rött vin, vitt vin eller alkoholfri dryck vid supén, liksom gärna allergier m.m.
Anmälan om deltagande senast den 18 maj till
Lena Milton, tel. 070-62 68 688, Petterslundsgatan 9 E, 753 28 Uppsala, lena.milton@riksarkivet.se
Verksamhetsberättelse 2015
Styrelsen för Personhistoriska samfundet får härmed avge sin verksamhetsberättelse för kalenderåret 2015.
Styrelse
Styrelsen hade under året följande sammansättning: fil. lic. Leif Gidlöf (ordförande), docent Kristina Lundgren (vice ordförande), fil. dr Jenny Björkman, (redaktör), fil. dr Lena Milton (sekreterare), enhetschef Peeter Mark (skattmästare), fil. dr Fredrik Eriksson, fil. dr Ann Hörsell, fil. dr Esbjörn Larsson och enhetschef Johannes Rudberg.
Under 2015 sammanträdde styrelsen vid sex tillfällen: 5 februari, 4 maj, 1 juni, 19 augusti, 22 oktober och 1 december. Löpande kontakter förekom även genom e-post och på andra sätt.
Revisorer
Revisorer var fil.lic. Lars-Olof Skoglund och fil.dr Björn Gäfvert med fil. dr Kerstin Assarsson-Rizzi som suppleant.
Valberedning
Valberedningen bestod av fil.dr Andreas Tjerneld (sammankallande), prof. Torbjörn Nilsson och fil. dr Ulf Söderberg.
Redaktionsutskott och vetenskapligt råd
Redaktionsutskottet utgjordes av redaktören Jenny Björkman samt ordförande och vice ordförande.
Det vetenskapliga rådet bestod av fil. dr Åsa Karlsson, huvudredaktör för Svenskt Biografiskt Lexikon, prof. Lars Ericson Wolke, Försvarshögskolan, prof. Elisabeth Mansén, Stockholms universitet och prof. Nils-Erik Villstrand, Åbo akademi. Rådet ska utgöra en referensgrupp till stöd för redaktören. Det torde fortfarande finnas utrymme att vidareutveckla rådets funktion.
Medlemmar
Antalet medlemmar vid utgången av 2015 var 217 jämfört med 170 2014. Antalet prenumeranter i Sverige var därutöver 79 (2014 80), varav 68 (2014 65) betalande, samt i utlandet 28 (2014 29), varav alla betalande.
Den glädjande ökningen av medlemsantalet beror både på ett nettotillskott och en förbättrad bevakning av äldre medlemskap. Till en del kan förändringen med 38 nytillkomna medlemmar tillskrivas särskilt finansierade aktiviteter för medlemsrekrytering under året. Betydelsen ur rent ekonomisk synpunkt är som framgår nedan begränsad, men medlemsantalet är likafullt en trovärdighetsfråga med stor betydelse vid bidragsansökningar och för känslan i största allmänhet att PHT behövs.
Årsmötet
Samfundets årsmöte ägde rum onsdagen den 27 maj på Riksarkivet Marieberg i Stockholm. Efter mötesförhandlingarna höll samfundets vice ordförande, docent Kristina Lundgren, ett föredrag med utgångspunkt i sin då nyligen utgivna bok ”Barrikaden valde mig. Ada Nilsson – läkare i kvinnokampen”. Årsmötet avslutades med en diskussion kring föredraget samt enkel förtäring.
Övriga medlemsaktiviteter
Onsdagen den 25 november arrangerades höstens medlemssammankomst på Stockholms stadsarkiv med fil. dr Andreas Nyblom som föreläsare. Programkvällens föredrag rubricerades ”Berömmelsens kulturhistoria – biografiska rum och föremål under 1800-talet”. Det behandlade medier, berömmelse och kulturellt minne i det förflutna i anslutning till avhandlingen Ryktbarhetens ansikte (2008). Föredraget följdes som vanligt av frågor och diskussion samt en lättare förtäring i lokalerna.
Medverkan i externa aktiviteter
Ordföranden medverkade vid årets släktforskardagar i Nyköping 28-30 augusti samt ordföranden och sekreteraren vid De Svenska Historiedagarna i Tallinn den 2-4 oktober. Vid båda tillfällena hade samfundet möjlighet att genom eget bord informera om tidskriften och verksamheten i övrigt, även genom ett särskilt mässerbjudande. Samfundets mässerbjudande och folder fanns också utlagd vid Bok & Bibliotek i Göteborg den 24-27 september, återigen genom välvilligt tillmötesgående från Humanistiska förbundet, samt vid några andra tillfällen.
Liksom 2014 var huvudsyftet att nå ökad synlighet i viktiga målgrupper och därmed också kunna rekrytera nya medlemmar. Ett tjogotal nya medlemmar kan bedömas ha tillkommit genom dessa specifika aktiviteter. Deltagande i fortsättningen blir helt beroende av ekonomiska överväganden, eftersom 2014-2015 finansierats med särskilda medel.
Information och marknadsföring
Samfundets verksamhet och information om tidskriftens innehåll är tillgänglig genom i första hand hemsidan. Det är också möjligt att anmäla sig som medlem eller prenumerant via hemsidan eller vid de mässtillfällen där samfundet är representerat och ett mässpris för medlemskap (två år för ett) är aktuellt. Den tryckta informationsfoldern kommer att förnyas eller ersättas i någon form under den närmaste framtiden.
I början av 2015 annonserades i Populär Historia och Släkthistoriskt Forum, även detta med särskilda medel. Resultatet blev dock rätt begränsat. Styrelsen övervägde inför 2016 även marknadsföring genom De Litterära Sällskapens (DELS) tidning Parnass, Clio samt Historielärarnas förenings årsskrift. Kvar står att medlemsantalet liksom antalet prenumeranter har mycket stor betydelse för samfundets trovärdighet, även om tillskottet till samfundets ekonomiska bas numera inte uppgår till mer än ca 20 %.
Även pågående utveckling av hemsidan samt digital tillgänglighet av äldre utgivning m.m., som finansierats med särskilda medel, kan ytterst betraktas som en form av marknadsföring i meningen att göra verksamheten mer synlig, känd och utnyttjad. Närmare om detta redovisas under rubriken Framtidsfrågor nedan. Normalt saknar samfundet helt resurser för andra former av rent kommersiell eller på annat sätt kostnadskrävande marknadsföring.
Personhistorisk Tidskrift
Utgivningen under 2015 kunde återigen ske i normal takt med ett nummer i maj och ett i november. Som tidigare var tryckeriet Åtta.45 och produktionsbyrån Art-O-Matic. Under året förnyades formgivningen något. Dessa tjänster är avtalade t.o.m. 2016, men för att minimera särskilt tryckkostnaden överväger styrelsen att genomföra en ny upphandlingsprocess inför 2017. Antalet sidor har också anpassats till bästa möjliga portogräns.
Open access har ännu inte kunnat genomföras, men detta bedöms ändå kunna ske under 2016 (jfr nedan).
Kvalitetsfrågorna vad gäller inkomna artiklar är givetvis en grundläggande fråga för redaktören, likaså behovet i vissa fall av aktivt artikelsökande och angelägenheten av att få en så god balans som möjligt över tid och i andra avseenden. Att ingen arvodering sker av författare är givetvis en komplicerande faktor när det gäller inflödet. Peer review-granskningen ska samtidigt garantera en så hög och jämn kvalitet som möjligt.
Ekonomi
Utgångspunkter
Samfundets svåra ekonomiska läge under de sista åren framgår mycket tydligt av de båda närmast föregående verksamhetsberättelserna. Genom den generösa donationen under 2014 av Klas de Vylder, som avled i september 2015, gavs möjlighet att trots allt i nuläget fortsätta utgivningen utan annan förändring än det årets försenade dubbelnummer. Klas de Vylders fond består av svenska värdepapper och ska enligt gåvobrevet utnyttjas så att avkastningen kan tillföras samfundets verksamhet. Detta har hittills skett enbart i form av den faktiska utdelningen. Troligen kan även fondens värdeutveckling till någon del behöva tas i anspråk framöver, men bedömningen av detta sker i samråd med revisorerna.
Trots detta viktiga tillskott är ekonomin mycket sårbar, inte minst efter Vetenskapsrådets bortfall som bidragsgivare. Av de normala årliga kostnaderna täcks enbart i storleksordningen 20 % av medlems- och prenumerationsintäkter (jfr ovan) och ytterligare mellan 20 och 25 % av den del av fondavkastningen som utgörs av beräknad årlig utdelning. Styrelsen arbetar fortlöpande med att identifiera tillgängliga bidragsmöjligheter, men enbart en handfull av de traditionella fonderna på forsknings- och kulturområdet är öppna för att ge stöd till löpande tidskriftsutgivning men då knappast i löpande form.
Bidragen från Åke Wibergs stiftelse och Magnus Bergvalls stiftelse beviljades under 2014 men utbetalades först under 2015. Bidraget från Torsten Söderbergs stiftelse för utvecklingsarbete (se nedan) löpte under perioden 2014-2015 och avrapporteras våren 2016. Sökt bidrag från Konung Gustav VI Adolfs fond för svensk kultur avslogs. Bidrag från Patriotiska sällskapet kommer att sökas under 2016 (senast sökt och beviljat 2014). Att återkomma redan under 2016 till de övriga nämnda fonderna har inte bedömts som realistiskt.
Vetenskapsrådet har fått stark kritik för sin avveckling av tidskriftsstödet på området humaniora och samhällsvetenskap, vilket särskilt hårt drabbat fristående och ideellt drivna tidskrifter utan institutionell huvudman i någon form. Dock har rådet återkommit med möjligheten att söka stöd i treårsperioder, andra gången sannolikt 2017 för perioden 2018-2020. Delvis torde detta vara resultatet av påtryckningar i organiserad form från berörda tidskrifter genom den nybildade Föreningen för vetenskaplig publicering. Styrelsen bevakar givetvis detta och kommer att inge en ansökan under förutsättning att kraven på bidragstagarna inte utformas så att de för PHT´s del blir ekonomiskt och/eller principiellt omöjliga att möta.
Särskild kommentar till resultatet 2015
Ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning för kalenderåret 2015 återfinns i särskild bilaga, tillgänglig vid årsmötet. Jämfört med föregående bokslut kan observeras att Klas de Vylders fond (tillkommen 2014) särredovisas på ett tydligare sätt. Utöver detta och vad som framgått ovan kan följande kommentarer göras.
Ungefär som tidigare motsvarar på intäktssidan ca 50 tkr medlemsavgifter och försäljning, vartill kommit särskilda bidrag om totalt 110 tkr (jfr ovan). Vidare har 67 tkr från Klas de Vylders fond i form av utdelningsmedel tillförts verksamheten. Bidragen 2014 bestod av dels 200 tkr från Torsten Söderbergs stiftelse för ett tvåårigt utvecklingsprojekt med olika delar (jfr nedan), dels 250 tkr i kontantbidrag från Klas de Vylder (att hålla isär från fonden) för att klara de akuta utgivningsproblemen.
Medlemsavgiften är nu 200 kr och prenumerationsavgiften efter en mindre höjning 250 kr + porto. Styrelsen har övervägt möjligheterna att i någon form finna täckning även för de avsevärda portokostnader som hänger samman med utskicket av tidskriften till medlemmarna och återkommer till årsmötet i den frågan.
På kostnadssidan är skillnaden gentemot 2014 framför allt relaterad till de specifika Söderbergsmedlen, som sålunda beviljats för specifika utvecklingsinslag i verksamheten och i princip inte påverkat basekonomin för den löpande utgivningsverksamheten. Framför allt har dessa medel använts för de fyra framtidsfrågor som redovisas nedan. Vissa kostnader för delar av detta helhetsprojekt, främst avseende den nya hemsidan och digitaliseringen, regleras först under 2016.
Vare sig 2014, 2015 eller 2016 kan alltså betraktas som ”normalår” i verksamheten, långt därifrån. Däremot kommer 2017 ekonomiska engångseffekter av de särskilda utvecklingssatsningarna att ha passerat. Styrelsen har beräknat normala årskostnader för verksamheten till intervallet 270-300 tkr, där som nämnts enbart högst 20 % täcks av medlems- och prenumerationsintäkter. Detta innebär att ett avsevärt strukturellt underskott kvarstår, vilket realistiskt enbart kan hanteras genom bidragen, utnyttjandet av den nya Klas de Vylders fond och minskade kostnader i en eller annan form. Styrelsen avser att till årets höstmöte återkomma med en då aktuell lägesbedömning samt till årsmötet 2017 med de konkreta och möjligen alternativa förslag som kan bli aktuella.
Framtidsfrågor
Det pågående åtgärdsprogrammet för att vidareutveckla samfundets verksamhet och förbättra dess synlighet redovisades rätt utförligt förra året i fyra olika punkter, som naturligtvis på många sätt hänger samman. Det är hur som helst uppenbart att samfundet med befintliga förutsättningar endast med stor svårighet kan klara den löpande utgivningen av PHT, som är och förblir den absoluta huvuduppgiften. Ekonomiskt utrymme för offensiva åtgärder med vidare syftning blir beroende av särskilda medel, här i princip enbart det nu fullt utnyttjade stödet från Torsten Söderbergs fond (jfr ovan).
Redovisningen nedan uppdelas på samma sätt och kan ses som uttryck för ett i princip avslutat utvecklingsprojekt under en tid av två-tre år – 2014, 2015 och tidigare delen av 2016. Fortsatt finansiering i liknande syfte kan styrelsen för närvarande inte se några möjligheter till.
Vad gäller ökad synlighet för bättre medlemsrekrytering har detta framför allt bestått i aktiv närvaro vid externa aktiviteter med för oss angelägna målgrupper (jfr ovan). Framför allt avses då De Svenska Historiedagarna, de årliga släktforskardagarna samt Bok & Bibliotek, i det sistnämnda fallet dock av ekonomiska skäl i begränsad omfattning och med stöd av annan organisation. Viss annonsering har också skett.
Under punkten vidareutveckling av den externa informationen har arbetet tagit något längre tid än förväntat med analys och offertinfordran för hemsidan, överföring av domännamn m.m.. Vid årsskiftet hade dock beslut tagits som innebär förändringar under april 2016 med nyutvecklad hemsida, anknytning till Facebook samt möjlighet till open access för det näst senaste numret. Det sistnämnda tenderar att bli ett krav från alltfler bidragsgivare på området. Hemsidan med sina länkar läggs på ett nytt webbhotell hos Binero AB.
För att kunna genomföra programmet digitalisering av tidigare utgivning har i samarbete med Stockholms stadsarkivet och företaget DEVO i Uppsala under hösten 2015 slutförts en grundskanning av alla årgångar 1879-2014. Även om skanningen i sig är komplett (28 000 sidor i 252 teckentolkade pdf-filer) blir sökmöjligheterna via hemsidan tills vidare kopplade till de befintliga registren samt de utlagda textbilderna av påsiktskvalitet. Styrelsen sökte under hösten utan framgång bidrag från kungafonden (jfr ovan) för framtagande av ett tekniskt väl definierat system för fritextsökning i hela textmassan. Den delen av projektet kan därför inte genomföras.
De nya inslagen i Personhistorisk Tidskrift begränsas till en förnyelse av den yttre layouten med bibehållande av samfundets traditionella trädsymbol. Open access, som nämnts tidigare, har dock behövt skjutas fram till 2016. Det eventuella nordiska temanummer, som berördes i föregående berättelse, har än så länge inte kunnat konkretiseras utan blir en fråga för fortsatt övervägande och beroende av om särskilda medel för just detta kan erhållas. Någon förändring av tidskriftens periodicitet, omfång eller inriktning är inte planerad i nuläget, men som samfundets tyngsta strategiska fråga lär den även i dessa avseenden förbli ett givet inslag vid kommande årsmöten.